SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 1centrationen av kvinnor till vissa arbetsområden möjliggör enekonomisk ersättning under nivån för ”likvärdigt arbete” inommanliga sysselsättningar (Bergman 1986; Grimshaw & Rubery1997). Segregering kan alltså bli följden av olika lönenivåer. Omexempelvis en sektor − till exempel den offentliga sektorn − sätterlönen under den nivå som är nödvändig för att attrahera manligasökande, så kan utfallet bli tilltagande feminisering i takt med att demanliga sökande blir allt färre (Reskin & Roos 1990).Förekomsten av segregering har betydelse för individernas livsutsikteroch tillgång till sociala resurser i alla länder, men man kanockså visa att den omfattning och form segregeringens negativakonsekvenser får varierar avsevärt. Studier av de för kvinnor viktigastetyperna av arbete, mätt som andel av den totala kvinnligasysselsättningen, har avslöjat att kvinnor i dessa arbeten har sämreekonomiska villkor än kvinnor med andra anställningar (vilket visarsegregeringens betydelse för försämringen av kvinnors löner, seGrimshaw & Rubery 1997). Men det har också visat sig att dennaeftersläpning varierade i storlek bland de länder som studerades ochdessutom skiftade mellan yrkena ifråga (se tabell 4). Således förefallervissa länder − främst de nordiska − ge högre lön än andraländer åt kvinnor inom feminiserade områden som kräver lägreutbildning, samtidigt som de tenderar att göra kvinnor i mer professionellaarbeten inom till exempel vårdområdet mer ”underbetalda”än exempelvis USA eller till och med Storbritannien. Detär alltså inte så att ett lands lönestruktur nödvändigtvis är gynnsameller ogynnsam för alla kvinnor; det behövs en mer nyanseradanalys som tar hänsyn till att vissa institutionella arrangemang, somtill exempel lönebildningen, kan gynna vissa grupper av kvinnormen missgynna andra.203