SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 3slagsvis studeras i offentligt språkbruk som har stor genomslagskraft:exv. i dagspress (alternativt även eterburna medier som TVoch radio) och i myndighetsspråket, exv. statliga förordningar ochdirektiv.En förnyad attitydundersökning av språkbrukarnas attityder tillyrkesbeteckningarna, huruvida de uppfattas som könsbundna ellerkönsneutrala, är angelägen för att kunna bedöma vilken kopplingsom finns mellan dessa ord och kategorin kön. De beteckningarsom haft låg acceptans i tidigare undersökningar bör studerassärskilt, dvs. de som är bildade med efterleden -man. Vilka av dessaord uppfattas idag som könsneutrala resp. bundna till manligt kön?Det fåtal yrkesbeteckningar som har en feminin anknytning börockså ingå i denna attitydundersökning, såsom sjuksköterska.Det vore också intressant att få relationen mellan yrke, yrkesbeteckningaroch kön belyst ur ett historiskt perspektiv. Följandefrågor kräver dock ett samarbete med andra vetenskapsområdensom behandlar yrkens formerande för att kunna diskuteras:• Har yrkesbeteckningarna genomgått synbara förändringar vidskilda yrkens professionalisering under 1900-talet?• Har yrkesbeteckningarna förändrats när endera män eller kvinnorgår in i yrken som tidigare varit dominerade av det andrakönet?• Hur ser yrkesbeteckningarna ut för de nya yrken som tillskapatsunder det sena 1900-talet? Har dessa en könsbundeneller könsneutral prägel?5.2 Mot framtida språkplaneringI framtida språkplanering är det dessutom fortsatt angeläget attundvika språkbruk som osynliggör kvinnor, vilket också framhålls iutredningen Mål i mun (SOU 2002:27, s. 327). Yrkesbeteckningarär här ett viktigt område. Man måste här ställa sig frågan: Innebärden svenska strategin med könsneutrala yrkesbeteckningar attkvinnor osynliggörs? Könsneutrala beteckningar är en möjlig strategiför att undvika ett sexistiskt språkbruk. En andra möjligstrategi är att skapa parallella yrkesbeteckningar för både män ochkvinnor och på så vis synliggöra båda könens existens – den strategisom tillämpats i Tyskland. Valet av strategi i språkplaneringen kandiskuteras på djupet först när undersökningar av språkbruk ochattityder genomförts. Oavsett vilken strategi man än väljer så leder277