SOU - Regeringen

Bilaga 2 SOU 2004:43man kunde förvänta sig utifrån den tidigare diskussionen. Enrangordning baserad på alla åtta kolumner i tabell 1 visar däremoten betydligt större överensstämmelse med det förväntade mönstret.18 De nordiska länderna har i genomsnitt högst poäng, medan dekonservativa eller familjeorienterade länderna, Österrike och Spanien,har lägst poäng. USA och Storbritannien innehar därmed enmellanposition. Det bör dock noteras att skillnaden mellan Storbritannienoch Finland är marginell. Denna rangordning är naturligtvisen mycket grov indikator som är beroende av såväl antaletfaktorer som antalet aspekter av dessa faktorer. Trots bristerindikerar denna rangordning ändå att den sammantagna variationenmellan länderna i kvinnligt förvärvsdeltagande, arbetstid ochsektorsanställning till stor del följer det mönster man kan förväntautifrån skillnader mellan ländernas välfärdstatsuppbyggnad. Huruvidavariationen i yrkessegregering efter kön mellan länderna följermotsvarande mönster återstår dock att analysera.Avslutningsvis bör noteras att de data som presenterats här ärcirka tio år gamla. Kvinnors förvärvsarbetsbeteende i de studeradeländerna har naturligtvis förändrats en del. Förvärvsfrekvensen förkvinnor och män har till exempel gått ner i Sverige under 1990-taletoch var år 2002 knappt 80 procent, vilket gör att Norge är det landsom har den högsta andelen kvinnor på arbetmarknaden i början av2000-talet. Vidare kan noteras att andelen förvärvsarbetandekvinnor har ökat i framförallt Spanien och Österrike. År 2002 vardenna andel 56 procent i Spanien och 73 procent i Österrike (seFigur A i Appendix). 19 Den privata sidan av servicesektorn hardessutom vuxit i Sverige under nittiotalet. Nyare data skulle därmedi viss mån avvika från det som presenterades ovan. Det kandärför inte uteslutas att även nivån av könssegregering har förändrats.Tidigare svenska studier av förändringar över tid av yrkessegregeringefter kön visar dock att förändringstakten är mycketlångsam (se t.ex. Nermo 1999; Westberg & Tyrkö 2001; Wikander2001). Sammantaget tyder därför inte de ovan nämnda förändringarnapå att en analys av yrkessegregering efter kön med nyaredata skulle förändra variationen mellan länderna i någon nämnvärdutsträckning. Nedanstående analyser av variation i yrkessegregering18Rangordningen är den genomsnittliga rangordning beräknat på de sju kolumnerna sompresenteras i tabell 1. Alla länder har rangordnats i varje kolumn från 1 till 7, dvs. från låg tillhög förväntad nivå av könssegregering på arbetsmarknaden.19Data kommer från ILOs hemsida ”http://laborsta.ilo.org/”. För en jämförelse mellansamtliga länder av förändringen av andelen förvärvsarbetande kvinnor mellan 1990 och 2002se Figur A i Appendix.244