SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 6Barriärerna i form av faktiska hinder torde vara försumbara idagens Sverige, även om det sannolikt kräver en stor personlig uppoffringför exempelvis en kvinna att bli byggnadsarbetare och fören man att bli förskollärare – de måste förbereda sig för att bliifrågasatta och misstänkliggjorda i sin yrkesroll. Diskriminering,vilket kan ses som en svagare form av barriär, kan påverka mänsoch kvinnors utbildningsval. Om kvinnor t.ex. tror att de blirdiskriminerade eller trakasserade i vissa yrken eller på vissa arbetsplatserminskar deras förväntade avkastning (monetärt och/eller iform av trivsel) av utbildningar som kan väntas leda till sådanajobb.En huvudsakligen ekonomisk teori gör gällande att kvinnorönskar kombinera hemarbete och marknadsarbete och därför väljerutbildningar och yrken där detta är praktiskt görbart och ekonomisktförsvarbart, eller till och med lönsamt (jfr. Beller 1982;England 1992). Det innebär att kvinnor väljer karriärer där det gåratt jobba deltid, där man kan få korta restider till jobbet samt därman inte behöver satsa så mycket på jobbet (Becker 1985). Isamma anda argumenterar Hakim (1996; 2000) för att en stor andelav alla kvinnor sätter större värde på familjerollen än på yrkesrollen,delvis därför att deras män föredrar detta. Därmed kommermånga kvinnor i första hand att ha praktiska (bekvämlighets-)krav,snarare än krav på karriär eller hög lön, på yrket.En besläktad teori menar att kvinnor söker jobb där ”straffet” iform av hämmade inkomstkärriärer vid bortovaro – framför allt förvård av barn – är så litet som möjligt, dvs. huvudsakligen jobb därens kvalifikationer inte blir föråldrade vid ett längre uppehåll iyrkesarbetet (Polachek 1981). Ibland görs antagandet att kvinnorväljer utbildningar och yrken som har flackare livstidsinkomstkurvormen högre ingångsnivåer. Eftersom de planerar att investerarelativt litet i humankapital under yrkeslivet (genom bortovaroetc.) söker kvinnor sig till utbildningar där lönen vid yrkeskarriärensstart är hög, men där potentialen för lönetillväxt ärmåttlig (Zellner 1975).En omdiskuterad teori om könssegregering ser familjen som enproduktionsenhet där specialisering leder till maximal effektivitetför hushållet (Becker 1991). Eftersom kvinnor i allmänhet är bättrepå hushållssysslor är det rationellt att de specialiserar sig på sådanamedan mannen, som i genomsnitt har högre lön, koncentrerar sigpå marknadsarbete. Därutöver förstärks könssegregeringen av detfaktum att avkastningen av utbildningar i vård, omsorg och ”hem-353