SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 5yrkessegregeringen är tydlig, samtidigt som andelen kvinnor ochmän i branschen är ganska jämn (se Granqvist och Persson, 1997).Syftet med kapitlet är att besvara följande frågeställningar:1. Är det skillnader i kvinnors och mäns möjlighet att görakarriär?2. Om så är fallet, är skillnaderna mindre för högutbildade?3. Hur ser skillnaderna ut inom varuhandeln, och spelar det någonroll om man stannar kvar i varuhandeln eller byter till en annanbransch?För att kunna besvara dessa frågor använder vi ett mycket riktdatamaterial bestående av så kallade sysselsättningsbiografier sominnehåller information om individers hela yrkeshistoria. De individuellakarriärerna följs från 1950 fram till 1991. 4 Med hjälp av ettsocio-ekonomiskt index har vi rangordnat arbeten. Rangordningenligger till grund för vad vi betraktar som ett byte till ett ”bättrearbete”, att göra karriär.Omkring 3 800 slumpmässigt utvalda individer, utgörande ettrepresentativt urval av Sveriges befolkning, intervjuades år 1991.Personer som var i åldern 25 till 64 vid intervjutillfället fick beskrivasin sysselsättningshistoria. Sysselsättningshistorierna börjarmed den första anställningen som varade minst 6 månader och fortsättersedan med individens alla följande episoder av arbete, arbetslöshet,studier, föräldraledighet, arbete i hemmet och frånvaro frånarbetsmarknaden av andra orsaker fram till intervjutillfället 1991.Längden på en episod måste vara minst en månad för att registreras.För varje episod finns dessutom information om arbetsgivare,yrke och arbetsuppgifter. Materialet innehåller också informationom individernas utbildning.Ett sätt att analysera karriärmöjligheter är att använda så kalladdurationsanalys. Metoden innebär att man följer en individ underen längre tid och observerar händelser vid den tidpunkt då defaktiskt inträffar och att man studerar övergångar mellan olika tillstånd.I den första analysen som omfattar kvinnor och män på helaarbetsmarknaden studeras övergången från tillståndet ”att arbeta”till tillståndet ”att byta till ett bättre arbete”. I analysen över4 Informationen om de individuella yrkeskarriärerna är hämtad från Levnadsnivåundersökningarna(LNU) som administreras av Institutet för social forskning vid Stockholms universitet(Erikson och Åberg, 1987; Fritzell och Lundberg, 1993). Arbetet med att färdigställasysselsättningsbiografier framtill år 2000 pågår men är ännu ej avslutat.315