SOU - Regeringen

Bilaga 2 SOU 2004:43kan därför förvänta sig en högre grad av yrkessegregering efter köni så kallade avancerade service- eller tjänsteekonomier. 7Länder karaktäriserade som konservativa välfärdsstatsregimeruppvisar inte samma tillväxttakt av andelen kvinnor inom servicesektornsom de nordiska och anglosaxiska länderna (Esping-Andersen 1990). En orsak är att servicesektorn omfattar hälso- ochomvårdnadsarbeten vilka är större kategorier i länder där ansvaretför omvårdnad om barn och äldre i större omfattning förläggs tillstaten och marknaden i motsats till familjen. Sammansättningen avservicesektorn skiljer sig dock mellan till exempel de nordiskaländerna och USA. I de förra länderna består servicesektorn tillstor del av hälso- och omvårdnadstjänster, medan servicesektorn iUSA innehåller en större andel arbeten inom hotell, restaurang,och privat service. Denna skillnad i sammansättning av servicesektornantyder att den amerikanska servicesektorn innehåller ettvidare spektra av yrken än servicesektorerna i de nordiska länderna.Som en konsekvens är kvinnor på den amerikanska arbetsmarknadenmindre koncentrerade än nordiska kvinnor till ett litet antalserviceyrken. Den amerikanska servicesektorn kan därför antas varamindre yrkessegregerad efter kön, vilket även implicerar en lägregenerell nivå av yrkessegregering efter kön. Sammanfattningsvisförväntas nivån av yrkessegregering efter kön vara i allmänhethögre i så kallade avancerade serviceekonomier, och i synnerhet ide nordiska länderna.De studerade länderna 8Urvalet av länder i denna studie är till viss del begränsat av tillgångpå jämförbara data på individnivå. Trots det är länderna i studienändå representativa för de ovan diskuterade välfärdsstatsmodellerna.Samtidigt som de dessutom representerar välfärdsstater somsträcker sig från familjeorienterade till individorienterade välfärds-7Ett utmärkande drag för ett post-industriellt samhälle är att arbetsmarknaden domineras avserviceyrken på bekostnad av tillverknings- och industrisektorn (Bell 1973).8Data: De flesta tidigare komparativa studierna av yrkessegregering efter kön är baserade påaggregerade data samlat från arbetsmarknadsstatistik. Det begränsar möjligheten att göramer detaljerade analyser av underliggande mekanismer som kan förklara variation i yrkessegregeringefter kön mellan länder. Genom att använda individdata är det möjligt att kopplaarbetstid till en individ i ett specifikt yrke i en specifik sektor av arbetsmarknaden. Här användsthe Luxembourg Employment Study (LES). Denna databas innehåller standardiseradeindividdata för tolv länder. För mer information om databasen se Förster, Helliesen &Kolberg (1996). All data är från åren runt 1990. Eftersom urvalsstorlekarna varierar mellanländerna har dessa vägts för att motsvara det minsta urvalet Norge (5 445 observationer).238