SOU - Regeringen

Bilaga 6 SOU 2004:43dragit ifrån dem rejält, även om vissa prestigeutbildningar fortfarandedomineras av män. Början av 1980-talet kan sägas varanyckelperioden då kvinnorna nådde samma utbildningsnivåer sommän när det gäller övergång till studieförberedande gymnasieutbildningoch till traditionell (dvs. tidigare minst 3-årig) universitetsutbildning(Jonsson 1996). Utvecklingen har varit snabb iSverige, men mönstret är detsamma i hela den industrialiseradevärlden (Shavit och Blossfeld 1993; Bradley 2000). Orsakerna tillförändringen är svåra att belägga, men två faktorer torde ha spelatstor roll, nämligen 1) att avkastningen på kvinnors utbildning ökat,främst för att efterfrågan på kvinnligt förvärvsarbete vuxit ochhindren för densamma minskat, samt 2) att diskrimineringen inomfamiljer till sönernas fördel minskat (naturligtvis inte oberoende avden första punkten).Det föreligger dock fortfarande stora könsskillnader när detgäller val av studieinriktning mellan män och kvinnor. Det är intelätt att hitta ett enkelt mått på graden av könssegregering inomutbildningssystemet (och testa det på existerande data), men tvåförsök att studera den långsiktiga utvecklingen återges här i Figur 1och 2 (Jonsson 1999).Figur 1. Könssegregering i utbildningsinriktning i olika födelsekohorterefter utbildningsnivå (låg=lägre yrkesskola, hög=studentexamen/teoretisktgymnasium eller högre)10,90,80,70,60,50,40,30,20,101916-191920-241925-291930-341935-39Segregeringsindex1940-441945-491950-541955-591960-641965-691970-74FödelsekohortAlla Låg Mellan HögKälla: LNU.340