SOU - Regeringen

Bilaga 2 SOU 2004:43Arbetsmarknadsdeltagande och arbetstidDen mest uttalade formen av arbetsdelning efter kön är naturligtvisden som inledningsvis benämndes den primära det vill säga mellanbetalt förvärvsarbete och obetalt arbete i hemmet. Ökningen avkvinnors förvärvsarbete i västvärlden under efterkrigstiden harbidragit till en dramatisk minskning av denna aspekt av arbetsdelningefter kön (Jonung 1996). Samtidigt har det hävdats attdenna ökning även har ökat nivån av yrkessegregering efter kön.En internationell studie av Maria Charles (1992) visar till exempelett positivt samband mellan graden av kvinnligt förvärvsarbetsdeltagandeoch nivån av yrkessegregering efter kön. Hennes slutsats äratt ökningen av kvinnors förvärvsarbete har bidragit till enintegrering av kvinnor på arbetsmarknaden, men samtidigt ökatkönssegregeringen på arbetsmarknaden. Detta enkla samband kandock ifrågasättas. Jacobs och Lim fann till exempel ett negativtsamband mellan yrkessegregering efter kön och kvinnligtförvärvsarbetsdeltagande (Jacobs & Lim 1992). Ett resultat somäven får indirekt stöd av de svenska studier som visar att yrkessegregeringefter kön har minskat över tid trots att det kvinnligaförvärvsarbetsdeltagandet ökade under 1970- och 1980-talet (set.ex. Jonung 1993; Nermo 1999). Det finns således inte någotenkelt samband mellan dessa två, åtminstone inte oberoende avkvinnors arbetstid. Studier som inkluderat arbetstid i analysen visarnämligen att det föreligger ett generellt samband mellan höganivåer av deltidsarbete och höga nivåer av yrkessegregering efterkön (Birkelund 1992; Birkelund och Rosenfeld 1995; Fagan ochRubery 1996). Ovanstånde forskning ger alltså ingen entydig bildav detta samband. Det bör dock noteras att det är svårt att jämföradessa studier eftersom de använder olika mått på segregering, samtatt de antingen är baserade på individdata eller aggregerad arbetsmarknadsstatistik.Sammantaget tyder ändå tidigare forskning påatt det finns ett samband mellan högt förvärvsarbetsdeltagande ochhög nivå av yrkessegregering efter kön.Länder klassificerade som socialdemokratiska välfärdsstatsregimerkännetecknas vanligen av att en stor andel av kvinnornaliksom männen är aktiva på arbetsmarknaden, vilket till stor delförklaras av en stor offentlig sektor med väl utbyggd social service.Detta faktum innebär i sin tur en låg andel kvinnor som är hemarbetandepå heltid. Samtidigt har fortsättningsvis kvinnor huvudansvaretför det obetalda arbetet i hemmet, vilket resulterar i att236