SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 4attityd och rivningen sågs som ett sätt att tvinga fram en förändring.De 14 före detta ställarna placeras alltså ut i var sitt arbetslagtillsammans med maskinoperatörerna, varav de flesta är kvinnor.Tanken är att de ska fungera som en i laget och dessutom att deska, om än i mindre omfattning, ”köra maskin”. De behövs somavbytare för att lösgöra maskinoperatörerna från det maskinbundnajobbet, vilket är ett av syftena med den nya organisationen. Företagsledningenpå Servettfabriken vill dessutom att de kvinnligamaskinoperatörerna ska börja utföra daglig maskinservice på sinaegna maskiner. För att kunna genomföra idén med integreratunderhåll måste de kvinnliga maskinoperatörerna utbildas imaskinomställning, byte av verktyg och enklare daglig maskinservice.Tanken var att ställarna som tidigare utfört underhålls- ochservicearbetet skulle lära upp maskinoperatörerna.Dessa organisationsidéer visar sig snabbt vara omöjliga attgenomföra eftersom männen protesterar så starkt. Många av deföre detta ställarna säger hellre upp sig än att börja jobba i arbetslagen.Några säger upp sig och några begär förflyttning till andraavdelningar där de inte riskerar att vara tvungna att utföra ”kvinnojobb”(som här på Servettfabriken är att vara maskinoperatör). Vidett tillfälle går det till och med så långt som till handgripligtslagsmål med en ledningsperson, bara för att slippa köra maskin.Det uppstår alltså en ganska omfattande och troligtvis ovanligkonflikt i samband med införandet av arbetslag med integreradefunktioner. Det är inte bara en konflikt mellan ställare och maskinoperatörer,utan det är också en konflikt mellan män och kvinnor.Det är just för att konflikten blev så stor som den är intressant attstudera. Företagsledningen ställer sig nämligen ganska öppet påmännens sida. Visserligen kom idén om integrerat underhåll frånföretagsledningen och det var också de som tvingade fram organisationsförändringen,trots protester, men när det kommer tillkritan vill företagsledningen inte tvinga männen att utföra ”kvinnojobben”.Männen blir istället erbjudna andra arbetsuppgifter.Andelen män i maskingrupperna ökar därför mycket marginellt ochandelen män totalt på arbetsplatsen minskade. De få män som finnskvar på avdelningen har fortfarande specialuppgifter och gör intede uppgifter som kvinnorna i gruppen utför. Könssegregeringenförändras alltså nästan inte alls.Det är inte bara männen som protesterar mot att göra ”kvinnojobb”.Även kvinnorna tycker synd om de före detta ställarna.287