SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 8Om teknologisk utveckling anses vara en viktig drivkraft för denekonomiska tillväxttakten, måste de personer med kompetensinom exempelvis medicinsk forskning, naturvetenskapliga och tekniskaämnen, också vara betydelsefulla. Det blir således extra viktigtur ett samhällsperspektiv att se till att personer med intresseoch begåvning för dessa ämnen även väljer att studera dem.Nästa avsnitt handlar om olika möjliga förklaringar till varförkvinnor och män skulle välja olika utbildningsinriktningar med ettspeciellt fokus på varför kvinnor inte i någon högre utsträckningväljer naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.3 Varför väljer kvinnor och män så olika inriktning påsina universitetsstudier?Svaret på denna fråga är naturligtvis mångfacetterad. Redan på1960-talet gjordes försök att förklara kvinnors och mäns olikautbildningsval. Syftet var då främst att förstå varför kvinnor valdekortare utbildningar, men också utbildningar där kunskaperna intebehövde uppdateras kontinuerligt. Den huvudsakliga tesen − förstformulerad i Mincer och Polachek (1974) − förklarade genusspecifikautbildningsval som ett resultat av kvinnors annorlunda arbetskraftsdeltagande.Argumentet var att kvinnor tog hänsyn till att deskulle vara frånvarande från arbetsmarknaden i samband med att deskaffade barn. Därför ansågs kvinnor rationella när de utbildade sigtill lärare, språkvetare eller sjuksköterskor, ty alla dessa yrken gickatt återvända till efter en lång frånvaro från arbetsmarknaden. Ävenom denna hypotes fortfarande kan förklara en del av kvinnorsannorlunda utbildningsval har dess förklaringsvärde minskat ibetydelse dels för att kvinnor numera föder färre barn − och specielltgäller detta högskoleutbildade kvinnor, dels för att en högreandel kvinnor skaffar sig universitetsutbildning. Humankapitalteorinshypotes om att kvinnor skulle välja kortare utbildningar föratt deras förväntade avkastning är lägre stämmer alltså inte längre. 11Den kanske enklaste förklaringen till kvinnor och mäns olika valskulle vara att deras genuina intresse och/eller begåvning för olikaämnen skulle skilja sig åt. Låt oss börja med det senare. Medföddtalang har i sekler varit en omdebatterad fråga i termer av om detfinns genusspecifika skillnader till exempel vad gäller hjärnans vikt,funktionssätt och så vidare. För att kort sammanfatta forskningen,11SOU 1993:85, s. 83, och SCB (2002).399