SOU - Regeringen

Bilaga 8 SOU 2004:43Shleifer och Vishny (1991) argumenterar för att det är bättre förett land att ha många ingenjörer än att ha många advokater. Någottillspetsat säger de att medan flertalet ingenjörer bidrar till attbygga någonting nytt, är advokaters bidrag mest att hjälpa olikaparter att undgå beskattning eller att slåss juridiskt och på så sättblir bidraget till samhällsekonomins tillväxt olika. Det empiriskastödet för advokaters skadliga inverkan på ekonomin är obefintligt,däremot verkar antalet ingenjörer i ekonomin ha haft en positiveffekt på tillväxttakten i BNP per capita enligt författarna. Trots attdetta är ett ganska grovt resonemang pekar det ändå på att det kanfinnas anledning att närmare studera olika utbildningsinriktningar.I min egen studie, där jag närmare granskat olika högskoleutbildningarsbetydelse för den ekonomiska utvecklingen, har jagfunnit att högre utbildning främjar den ekonomiska utvecklingenoch att investeringar i utbildning därför ökar produktiviteten. 8Detta är speciellt tydligt när personer utbildar sig inom ämnen somde är både intresserade av och begåvade för. Den samhällsekonomiskavinsten av utbildning blir inte bara störst med ’rätt person irätt utbildning’, utan även på individplanet blir ’vinsten’ störst närpersonen ifråga får syssla med det hon/han vill. Ju mer intresseradoch begåvad en individ är, desto större är avkastningen på dennesutbildning. Detta kommer sig av att samhällskostnaden är densammaför alla individers utbildning, medan en mer intresserad ochbegåvad person har större möjligheter att tillgodogöra sig sin utbildningoch omsätta denna i praktiken. Detta innebär att det ärviktigt att de som väljer att utbilda sig gör det inom det områdesom de har mest intresse och talang för, både för samhällets och försitt eget bästa. 9Ur dessa aspekter är alla utbildningar precis lika viktiga, och detär speciellt betydelsefullt att alla människor väljer att göra det de ärmest intresserade/duktigast på. Det finns dock en aspekt som göratt vissa utbildningar har en dubbel funktion, och det gäller deutbildningar som påverkar den teknologiska utvecklingen. Enligtamerikanska data har till exempel nämligen minst 75 procent av desom arbetar med Forsknings- och utvecklingsarbete en tekniskeller naturvetenskaplig högskoleutbildning. 108Boschini (2003).9Noteras bör att jag i denna skrift utgår ifrån att begåvning och intresse går hand i hand. Detbehöver ju naturligtvis inte vara fallet då det för många är omöjligt att ’bli’ det man önskarför att begåvning saknas.10National Science Foundations databas SESTAT.398