SOU - Regeringen

Bilaga 6 SOU 2004:43kunskap” är dubbel – kvinnor som väljer sådan utbildning kan delsfå avkastning av den på arbetsmarknaden, dels öka sin produktiviteti hemarbetet. Man kan dessutom förvänta sig att både för män ochkvinnor får högre avkastning av könstypiska utbildningar om dehar olika förkunskaper och därmed olika upplärningstider.En förklaring som grundar sig på intresse för olika studie- ochyrkesområden kan härledas från teorin om kompenserande lönedifferenser.Om kvinnor som önskar en yrkeskarriär värderar andrasaker i jobbet än vad män gör, kommer utbildningsvalets nyttofunktionatt skilja sig mellan könen. Exempelvis kommer vård,omsorg och service att väljas av genomsnittligt fler kvinnor omdessa i högre grad än män vill jobba med människor, även om denmonetära avkastningen av sådana utbildningar är mager – ett intressantjobb uppväger en låg lön (jfr. Hakim 1996).Flera av dessa teorier, speciellt Beckers arbetsdelningsteori, harkritiserats på såväl teoretiska som empiriska grunder (se t.ex.England 1982, 1992). Speciellt svagt stöd har idén att det skullefinnas kvinnojobb med högre ingångslöner men flackare inkomstbanorfått. Kvinnor har de facto lägre ingångslöner än män och dettorde finnas få jobb som har höga startlöner men dålig löneutveckling.Överväganden som innebär att man söker maximera livslönenskulle dock vara förenlig med en kvinnostrategi som går ut på attlämna skolan tidigt för att erhålla inkomst under några år iställetför att utbilda sig – då uppträder just en sådan inkomstprofil somenligt teorin skulle vara anpassad för personer som inte planerar attinvestera i humankapital på jobbet (se Erikson och Jonsson 1993,Figur 9:3).Problemet med de ovan nämnda teorierna är dock att kvinnor nugår lika länge, eller längre, än män i skolan. Om kvinnor ser enkombinerad hemarbetar-yrkesarbetarkarriär framför sig, varförskulle de då gå så länge i skolan? Observera att svaret inte är att degör det för pengarna – kvinnor väljer i genomsnitt utbildningarmed mindre ekonomisk avkastning än män och skillnaden är inteobetydlig (Erikson och Jonsson 1994). 13 Ett annat empiriskt resultatsom inte verkar passa in i teorier om arbetsfördelning mellanmän och kvinnor är att könsskillnaden i hushållsarbete – trots attmännen inte tar särskilt stort ansvar – har minskat relativt kraftigt iSverige (Evertsson 2001, Tab. 9:3). Detta beror nästan enbart på attkvinnor nu för tiden spenderar betydligt mindre tid med sådant13Ett svar skulle möjligen kunna vara att konsumtionsvärdet av högre utbildning är högreför kvinnor än för män, i genomsnitt tycks kvinnor trivas bättre i skolan.354