SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 6könsskillnader i val av gymnasielinje till viss del tycks kunna förklarasav pojkars och flickors komparativa betygsfördelar – dettager visst stöd åt teorier som menar att utbildningsvalen är rationelltfattade.Det vore önskvärt att kunna pröva teorier om rationella val ochsocialisation i deras fulla bredd. När det gäller rationella val skulleman framför allt vilja veta vilka intressen eleverna har vid valtillfället.Är det exempelvis så att flickor finner det rationellt attvälja en utbildning där arbete och familj kan kombineras? Avhållersig ungdomar från vissa utbildningsval därför att de tror att dekommer att bli diskriminerade inom könsotypiska yrken? När detgäller socialisationsteorier har jag fr.a. fokuserat frågan om barnensvalbeteende präglas av föräldrarnas könstypiska/-atypiska egenskapernär det gäller deras sysselsättning, yrke och utbildning. Möjligenhade resultaten blivit annorlunda om vi kunnat inlemma ocksåandra rollmodeller – föräldrarna bör dock vara viktiga. Kanske ärfördelningen av hushållsarbetet viktigare än föräldrarnas yrke/utbildningeftersom den är mer synlig för barnen? Kanske finns deten generell socialisationseffekt som verkar i riktning mot könstypisktvalbeteende, där såväl föräldrar som det omgivande samhälletöverför könstypiska värderingar till barn?Avslutningsvis kan det vara fruktbart att även söka diskuteraslutsatserna från de refererade analyserna i ljuset av andra studieroch förklaringsmodeller. Den stora utmaningen när det gäller attförstå könssegregering i val av utbildningsinriktning – och etthuvudproblem för anhängare av olika socialisationsteorier – är attförklara varför denna segregering fortfarande är så stark under detatt det skett en dramatisk utjämning av könsskillnaderna i utbildningsnivå.Om överföringen av traditionella könsroller är viktig förungdomars utbildningsval borde detta slå igenom både för nivå ochinriktning. Under flera decennier har istället flickor gradvis brutitdet könsmönster som deras mödrar representerat när det gäller hurlångt de går i utbildningssystemet, samtidigt som de – liksom sinabröder – i hög grad bibehållit sin benägenhet att göra könstypiskaval av studieinriktning.En rimlig delförklaring till detta är att kvinnors utbildningskarriärer,åtminstone efter 1927 års skolreform då kvinnor ficktillträde till de allmänna läroverken, varit beroende av efterfrågan påkvinnlig arbetskraft/jobb i kvinnotypiska yrken och på den ekonomiskaavkastningen av utbildning för kvinnor. Om utvecklingenvarit styrd av efterfrågan på arbetskraft skulle det också kunna vara361