SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 6minering eller t.o.m. sexuella trakasserier. 16 Dessa förklaringar ärkanske inte så glamorösa, men kan ändå vara slagkraftiga.Ytterligare en utbudsmekanism som förtjänar ett närmare studiumär i vilken utsträckning pojkar och flickor tar hänsyn till sinakamraters val när de själva gör sitt utbildningsval. Att göra dettaskulle enligt teorin om rationella val kunna bero på att man minimerarinformationskostnaderna, alternativt att de upplevda belöningarnai termer av ”konsumtion av utbildning” – trivsel understudietiden, aversion mot att vara ett kraftigt underrepresenteratkön t.ex. − väger tungt. Generellt sett underskattas troligen oftadet kortare tidsperspektivet i förklaringar av utbildningsval därföratt man förbiser det faktum att valen är helt avgörande för det vardagligavälbefinnandet under en för ungdomar relativt lång ochnäraliggande tidsperiod. En icke-rationell förklaring är ocksåmöjlig: valen är inte överlagda och framåtsyftande utan mångaföljer sina kamrater eller konvenansen utan att reflektera så mycketöver konsekvenserna av studiernas inriktning. Det finns få empiriskaanalyser av detta, men en studie på svenska data talar mot attkamratinflytande har några märkbara könssegregerade effekter(Dryler 1999).Avslutningsvis är det möjligt, givet de resultat som redovisatsovan, att könssegregeringen uppstår därför att utbildningsvalen ärberoende av vilka områden som eleven finner vara intressanta ochmeningsfulla i kombination med hans/hennes uppfattade lämplighetför studier inom dessa områden. I så fall handlar både pojkaroch flickor vad man skulle kunna kalla institutionellt rationellt, dvs.de beter sig faktiskt som skolans företrädare vill och låter anlag ochintressen styra utbildningsvalen. Detta är dock en hypotes. Det ärinte omöjligt att exempelvis pojkar som inte är särskilt intresseradeav teknik väljer en sådan inriktning för att den ger högre ekonomiskavkastning, dvs. de låter den instrumentella rationalitetenöverflygla den institutionella.16Denna förklaring kan väl närmast betraktas som en kombinerad efterfråge- och utbudsförklaring;om det finns en diskriminering, så att arbetsgivare föredrar män framför kvinnorär det snarast en efterfrågeförklaring, men om diskrimineringen, som den uppfattas av enskildaindivider, leder till att deras “nyttokalkyl” förändras kan förklaringen också formulerasi utbudstermer.363