SOU - Regeringen

Bilaga 6Könssegregeringen inom utbildningssystemet:Förändringar och förklaringarJan O. JonssonInstitutet för social forskningStockholms universitetSammanfattningI detta kapitel studeras könssegregerade utbildningsval. Samtidigtsom kvinnor har vänt sin förfördelade position när det gäller vilkenutbildningsnivå man når, kvarstår stora skillnader mellan könen närdet gäller utbildningsinriktning. Dessa skillnader har inte förändratsmycket under de senaste sextio−sjuttio åren. Under de senastedecennierna har det skett vissa förändringar mot minskade könsskillnader– som att kvinnor alltmer väljer naturvetenskap ochteknik – men också förändringar i motsatt riktning – som att vårdtycks bli allt mer kvinnodominerat. Sedan början av 1990-talet harkönsskillnaderna i val av studieinriktning till gymnasiet och högskolantotalt sett inte förändrats mycket. Det finns dock tecken tillen ökad könssegregering på gymnasiet och motverkande tendenserpå högskolan, där teknik blir mindre mansdominerat men medicin/odontologimer kvinnodominerat. Förklaringar till den minskaderespektive kvarvarande könssegregeringen i utbildningsvaldiskuteras i termer av rationella val och socialisation.Inledning: Den långsiktiga förändringenKvinnor har varit förfördelade när det gäller utbildningsmöjligheteri Sverige, liksom i andra länder. I de kohorter som växte upp ibörjan av 1900-talet och ända fram till andra världskriget togdubbelt så många pojkar som flickor studentexamen – eftersomkvinnor inte ägde tillträde till offentliga läroverk förrän 1927 är detförstås inte så överraskande. Förändringen därefter har varit dramatisk.Kvinnorna har inte bara gått ikapp männen utan har också339