SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 6Två varianter av teorier om rationella val framstår därmed sommer fruktbara när det gäller att förklara den bestående könssegregeringen.Den ena är den som hävdar att män och kvinnor har olikaintresse för olika utbildningsområden, dvs. för utbildningensinnehåll, framför allt att män attraheras av teknik och kvinnor avspråk, vård och omsorg. En besläktad och på sitt sätt elegantareförklaring är att flickor och pojkar under skolåren ådagalägger olikaskicklighet och kunnande i olika skolämnen och att deras lämplighetoch komparativa fördelar i olika ämnen fäller avgörandet vidderas val av utbildningsinriktning. 15 I en analys av detta för utbildningsvalentill gymnasiet grundat på betygen i olika ämnen iårskurs 9, skattar Jonsson (1999) denna betydelse till mellan10−30 procent av könsskillnaderna. Det innebär att den enklahandlingsregeln att välja en utbildningsinriktning för vilken enstidigare skolprestationer verkar lämplig har en god förklaringspotential– samtidigt som mer än två tredjedelar ändå återstår attförklara.Figur 8 visar de skattade övergångsfrekvenserna till hum/samrespektive teknisk linje på gymnasiet (år 1988−1992) för flickoroch pojkar med olika betygsprofil. Vi kan se att det finns påtagligakönsskillnader även när signalerna om deras komparativa fördelarär starka. Av kvinnor vars betyg i humanistiska och samhällsvetenskapliga(HS) ämnen i årskurs 9 är betydligt bättre än dem inaturvetenskapliga och tekniska (NT) ämnen väljer över 80 procentHS på gymnasiet − för män är motsvarande andel under60 procent (se figurens vänstra sida). Ännu större könsskillnaderfinner vi i valet av teknisk linje. Av dem som h ar klart bättre betygi NT än i HS − längst till höger i figuren − väljer över 70 procent avmännen teknisk linje, men bara 30 procent av kvinnorna. Blanddem som har ungefär samma förutsättningar för endera studieinriktning(i figurens mitt) slår könstillhörigheten också igenomtydligt. Det är framför allt kvinnor som väljer könstraditionellt idenna analys, men det måste påpekas att den bara rör val av teoretiskagymnasielinjer och som vi har sett är könssegregeringenbetydligt kraftigare på yrkesprogrammen.15I båda dessa fall lämnas, som nästan alltid i teorier om könssegregering (England 1993),den bakomliggande orsaken oförklarad − varför har pojkar och flickor så olika intressen,alternativt så olika förmågor? Den komplicerade debatten om biologiska faktorers betydelserelativt inverkan av tidig socialisation etc. kan dock inte utvecklas här.357