SOU - Regeringen

Bilaga 5 SOU 2004:431 Inledning 1Den vertikala könssegregeringen på den svenska arbetsmarknadenär påtaglig. Visserligen har skillnaderna krympt mellan andelenkvinnor och män på högre positioner, men fortfarande kvarstårskillnader. Det finns många olika uppfattningar om vad som liggerbakom dessa skillnader och forskning förekommer inom flera olikadiscipliner. 2 Syftet med detta bidrag är att studera de faktorer somleder till skilda karriärvägar för kvinnor och män, och i synnerhethur föräldraledighet påverkar karriärmöjligheterna.Som teoretisk utgångspunkt använder vi en modell utvecklad avnationalekonomerna Lazear och Rosen (1990). Enligt modellen berorskillnader i kvinnors och mäns chans att befordras till högrebefattningar på att de utför olika mycket oavlönat hemarbete.Kvinnor förutsätts i större utsträckning än män lämna arbetskraftenför att utföra oavlönat hemarbete. Ju troligare det är att enkvinna kommer att lämna sitt arbete, desto ”duktigare” 3 måste honvara för att bli befordrad för att kompensera för risken att honlämnar arbetskraften. Lazear och Rosen drar också slutsatsen attom en kvinna är tillräckligt ”duktig”, så kommer det att krävasmindre skillnader mellan en kvinna och en man för att kvinnan skabli befordrad. I det fallet fortsätter kvinnorna att arbeta, eftersomvärdet för kvinnan själv av att arbeta är större än värdet av oavlönathemarbete. Eftersom Lazear-Rosens modell förutsätter att detfinns ett positivt samband mellan utbildning och ”duktighet” väntarvi oss ingen eller liten skillnad i karriärchanserna mellan högutbildadekvinnor och män.Vi studerar könsskillnader i karriärvägar på den svenska arbetsmarknaden,dels för samtliga sysselsatta, dels för ett urval sombestår av personer med mer än tolv års utbildning. Vi avslutar meden specialstudie för varuhandeln, en bransch där den könsrelaterade1Det här kapitlet bygger på tidigare studier av Granqvist och Persson (1997, 1999a, 1999b).2För studier av könsskillnader i karriärrörlighet avseende olika delar av arbetsmarknaden, seWinter-Ebmer och Zweimüller (1992, 1997), Groot och Maassen van den Brink (1996),Hersch och Viscusi (1996), Jones och Makepeace (1996), Paulin och Mellor (1996), Cobb-Clark (2001), Van der Burg, Siegers och Winter-Ebmer (1998). Booth, Franscesconi ochFrank (2003) studerar könsskillnader i befordran för hela den brittiska arbetsmarknaden.Hultin (2003) studerar skillnader mellan kvinnors och mäns interna befordran på densvenska arbetsmarknaden. Till skillnad från vår studie analyseras befordran på arbetsställenivå,och inte karriärrörlighet i allmänhet. Albrecht m fl (2003) studerar glastaket på densvenska och amerikanska arbetsmarknaden. Sundin (1998) går igenom olika karriärteorier urett företagsekonomiskt perspektiv.3Lazear och Rosen använder begreppet ”ability” som vi översätter till ”duktighet”.314