SOU - Regeringen

Bilaga 2 SOU 2004:43rering på arbetsmarknaden än en mer politiskt styrd ökning avkvinnligt förvärvsdeltagande som en effekt av en efterfrågan från enstor offentlig sektor. Med detta menas att det senare, i något högreutsträckning, leder till att kvinnor koncentreras till ett fåtal yrken.Ur ett jämställdhetsperspektiv är det dock långtifrån självklart atttjänstesektorer som genererar många lågbetalda deltidsarbeten bidrarmer till den generella jämställdhetsnivån, i termer av kvinnorsekonomiska beroende, än mycket könssegregerade tjänstesektorersom erbjuder högre löner och större möjligheter till heltidsarbete.Sammanfattningsvis kan sägas att trots mycket stora socialpolitiskaskillnader mellan länderna så uppvisar deras arbetsmarknaderändå tämligen lika mönster av yrkessegregering efter kön. Män äroch har varit överrepresenterade inom metall- och maskintekniskindustri, bygg- och anläggningsteknisk industri och inom transportsektorn.Kvinnor har varit och är på motsvarande sätt överrepresenteradeinom handel, omsorg, hälsovård och skola. Dennagrundläggande likhet är lätt att förbise när man som sociolog sökervariation att förklara. Mer slående är därför den betydelse somvälfärdsstatens uppbyggnad har för den primära segregeringen efterkön, det vill säga mellan obetalt arbete i hemmet och betalt arbetepå marknaden. Denna arbetsdelning är mycket starkare i länderkaraktäriserade av en mer familjeorienterad välfärdsstat än vad denär i mer individorienterade välfärdsstater. Kvinnor i de senare ländernaär med andra ord i avsevärt högre grad förankrade på arbetsmarknaden.Normen i dagens svenska samhälle föreskriver tillexempel att både kvinnor och män i arbetsför ålder ska förvärvsarbetaoavsett familjesituation. En viktig förutsättning för dennaförändring som direkt kan relateras till välfärdsstatens uppbyggnadär expansionen av offentlig vård och omsorg under sextio- ochsjuttiotalet, vilken under åttiotalet åtföljdes av utbyggnaden av denoffentligt finansierade barnomsorgen.254