SOU - Regeringen

Bilaga 8 SOU 2004:43tyder den på att det skulle finnas skillnader i fördelningen avkognitiv förmåga mellan kvinnor och män, men att dessa skillnaderinte bara är mycket små utan också mindre än de kognitiva skillnadernainom respektive kön. 12 Om det således endast vore denmedfödda begåvningen som styrde utbildningsvalen, då skulledessa i snitt inte skilja sig åt mellan män och kvinnor i den utsträckningde gör. När det gäller vad som är genuina intressen ochvad som är resultat av miljöns påverkan är svårt att veta. Det verkarske en polarisering under gymnasietiden i killar och tjejers intressenför olika ämnen som håller i sig även på högskolenivå. Jonsson(1999) uppskattar att mellan 10 till 30 procent av de genusspecifikautbildningsvalen senare i livet kan förklaras av att tjejer och killarutvecklar komparativa fördelar inom olika ämnen under sinagymnasiestudier. 13En annan möjlighet är att de ekonomiska incitamenten vägertungt vid val av utbildning. Exempelvis har det åtminstone i Sverigefunnits en stor efterfrågan på välutbildade inom ’kvinnliga’ områden− såsom vårdpersonal, socionomer och lärare − under denoffentliga sektorns expansion främst på 1970-talet. Dennaefterfrågan kan ha riktat in kvinnors utbildningsval och lett till endel av den segregering vi ser idag. Det verkar dock inte finnas någraekonomiska anledningar för kvinnor att undvika mansdomineradehögskoleutbildningar. Enligt Wadensjö (1997) verkar det nämligeninte som att det i Sverige finns något mönster som tyder på attlönegapet mellan kvinnliga och manliga civilingenjörer skulle varastörre än, exempelvis, lönegapet mellan kvinnliga och manligacivilekonomer. 14 Däremot är det ett välkänt faktum att kvinnodomineradebranscher uppvisar lägre genomsnittslöner än mansdomineradebranscher. 15 Om något så verkar det således finnasekonomiska incitament för kvinnor att välja just de utbildningarsom de inte väljer.Låt oss nu fokusera på en förklaring till genusspecifika utbildningsvalsom bland annat framförts av en del sociologer, nämligen12Se Fausto-Sterling för en överblick av forskningen.13En vanlig uppfattning är att killar är bättre än tjejer i matematik, men forskning visar attdetta fenomen varierar mellan länder. I länder med relativt sett bättre arbetsmöjligheter förkvinnor finns det en tendens till att tjejer är duktigare än killar i matematik i skolan, och viceversa. Se Baker och Perkins Jones (1993).14En jämförelse av högutbildad personal som arbetar med FoU i USA ger att lönegapetmellan kvinnliga och manliga ingenjörer är mindre än det mellan kvinnliga och manliganaturvetare (en mindre mansdominerad yrkesgrupp än ingenjörer). Se National ScienceFoundations databas SESTAT, http://srsstats.sbe.nsf.gov15Se exempelvis Le Grand (1997).400