SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 8sociala normer. 16 Sociala (eller samhälleliga) normer är de oskrivna’beteendemallar’ som vi alla känner till. Bebisar av flickkön förväntasha rosa sparkdräkt, medan de av pojkkön ska ha ljusblå. Attlaga bilen är manligt medan att laga mat är kvinnligt. Trots attmånga spontant reagerar mot att de skulle påverkas av liknandenormer är det sannolikt så att vi ändå influeras av dem.Studier har gjorts av hur kvinnor och män med liknande begåvningväljer ämne att studera på universitetsnivå. Mer specifikthar i en studie av Turner och Bowen (1999) visats vilka utbildningaren grupp mycket begåvade individer i matematik väljer attläsa på universitetsnivå. Alla i gruppen har precis gått ut gymnasietoch har uppvisat ovanligt stor talang i matematik vid det antagningsprovsom flertalet amerikanska universitetsstudenter görinnan de blir antagna. Turner och Bowen (1999) visar att inomdenna grupp av individer finns det tydliga genusspecifika skillnaderi utbildningsval. Männen som är mycket begåvade i matematikväljer i första hand ingenjörsutbildningar samt matematik ochfysik, medan kvinnorna, lika begåvade i matematik, främst väljerhumaniora. Visserligen kan det vara så att kvinnorna i snitt harbättre betyg än männen i humaniora och därför väljer detta i störreutsträckning, men det är hur som helst slående att många kvinnligastudenter som är begåvade i matematik inte i första hand väljernågonting matematik-relaterat.En förklaring till detta beteendemönster skulle kunna varaexisterande sociala normer. Poängen med sociala normer är att vi’vet’ − utan att någon egentligen berättat det för oss − vilka normersom en man respektive kvinna förväntas leva upp till. ”Men jag görsom jag vill” kanske någon då invänder. Men att bryta mot socialakonventioner kan vara svårt och innebär i den bemärkelsen enkostnad för individen.Hur skulle då sociala normer kunna påverka individers val? Enteori, som framförts av Akerlof och Kranton (2000), är att socialanormer har betydelse för individers val genom att det inverkar påderas identitet, där identitet definieras som personers självuppfattning.Vi har som individer många olika identiteter: allt ifrån våridentitet som kvinna/man, vår nationalitet, till våra medlemskap iolika organisationer. Akerlof och Kranton (2000) menar att det ärskadligt för den egna identiteten att bryta mot det mönster som16Jacobs (1989) till exempel är en mycket intressant sociologisk studie om könssegregeringoch utbildnings- och karriärval eller Correll (2001) för att få en inblick i hur kvinnors ochmäns självuppfattning påverkas av sociala normer.401