SOU - Regeringen

Bilaga 8 SOU 2004:43kemi och biologi. 4 Däremot utgör andelen kvinnor inom tekniskautbildningar, matematik och vissa naturvetenskapliga utbildningarfortfarande endast i snitt runt 25−30 procent av studenterna. 5Denna relativa stabilitet i mönstret av genusspecifika skillnader iutbildningsval är paradoxal i ljuset av de stora förändringar somuniversitetsväsendet har genomgått under de senaste decennierna.Trots att andelen kvinnor som avlagt en universitetsexamen ökatmed flera hundra procent sedan 1960-talet, har deras val, av olikaskäl, varit inriktade mot utbildningar som redan hade en avsevärdandel kvinnliga studenter.Finns det då någon anledning att närmare studera dessa genusspecifikaskillnader i utbildningsval? Nej, inte om vi tror att allaväljer sina utbildningar isolerat och utan påverkan från det omgivandesamhället. Ja, om vi tror att det finns sociala normer somhindrar ’fria’ val, så är det någonting vi bör bry oss om. Ett annatskäl till varför vi bör studera genusspecifika utbildningsval är attdet är viktigt att alla studerande väljer det ämne de är mest lämpadeför. Det skulle ge dem högsta graden av tillfredställelse − mestgivande att arbeta med det som man är duktig på − samt ur ettsamhällsekonomiskt perspektiv leda till att ”rätt person hamnadesig på rätt position”. Ytterligare ett skäl är att kvinnor tenderar att imindre utsträckning än män studera de utbildningar som ansesfrämja den teknologiska utvecklingen. Om motivet bakom kvinnorsval är att de är relativt sett mindre begåvade i till exempelnaturvetenskapliga ämnen än män, då är det lägligt att de väljer attta sin universitetsexamen i andra ämnen. Om det däremot förhållersig så att kvinnor är lika begåvade för naturvetenskapliga studier,men av olika orsaker ändå väljer bort dessa behöver detta analyseras.Denna rapport handlar om konsekvenserna av kvinnors ochmäns val av högre utbildning. Som vi ska se har dessa beslut storbetydelse både på det individuella och på det makroekonomiskaplanet. För individerna är utbildningsbeslutet intimt sammanvävtmed möjligheterna till stimulerande och intressanta arbetsuppgiftersamt framtida inkomster. På det makroekonomiska planet kommerfokus att ligga på kopplingen mellan val av utbildningsinriktningoch den ekonomiska utvecklingen. Rapportens inriktning mot4Det är intressant att notera att i flertalet länder var både medicin och biologi för tjugo årsedan lika mansdominerade utbildningar som till exempel fysik fortfarande är idag. SeTurner och Bowen (1999) för en analys av förändringar av genusbalansen inom olika utbildningari USA.5SCB (2002).396