SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 1öka antalet möjligheter för kvinnor, men kvaliteten i dessa höjsknappast. Den hittills viktigaste lärdomen av arbetets flexibiliseringär att den har utgått från att kvinnor tar de deltidsarbeten som oftaär både lågavlönade och lågstatusjobb; därmed har flexibiliseringeni allt väsentligt anslutit till och understött könssegregeringen snarareän att utmana den (Pollert 1991; Dickens 1998).När dessa mönster kommit att prägla den offentliga sektorn ärdet än en gång kvinnorna, i synnerhet kvinnor med manuella deltidsarbeten,som i första hand drabbas av tvånget att arbeta intensivare,av osäkrare arbetsvillkor och sämre betalning (Escott &Whitfield 1995). Arbetsinnehållet i de jobb som är tillgängliga förkvinnor längre ner i hierarkin tycks alltså vara torftigare och sämreskyddat än tidigare, vilket knappast är förvånande eftersom arbetsuppgifternaskapats av en affärslogik snarare än en jämlikhetslogik.Storbritannien har förmodligen kommit längre än andra EU-medlemsstaternär det gäller att införa den privata sektorns logik ochledningssystem i den offentliga sektorn via partiell privatiseringoch inre omorganisation.En del av dessa förändringar förstärker en tendens bort fråntekniska kompetenser till förmån för mjuka kompetenser, vilketskulle kunna hävdas vara en viktig utveckling för kvinnor, både ienklare service- och kontorsarbete och på chefstjänster och i befattningarsom kräver akademisk utbildning. I teorin skulle det talaför att rådande organisationskulturer går igenom en period avomvärdering av kompetenser, varvid kvinnor inte längre förväntasanpassa sitt beteende till männens. Deras ”olikhet” skulle rent avkunna innebära ett mervärde för organisationen. Ett centralt resultatav vår studie av nya organisationsformer är att kvinnors ”relationsinriktade”arbete i en alltmer komplex organisatorisk verklighetblir viktigt i utformningen av organisatoriska sammanhang(Hebson & Gruguli kommande 2004). Om sådant arbete skulleomvärderas och belönas kan vi förvänta oss inte bara att kvinnorbesätter chefsroller som har behov av dessa mjuka kompetenser,utan också att män kommer in i arbeten som tidigare stämplatssom ”kvinnoarbete”.I studier av detta slags frontlinjearbete, i synnerhet i detaljhandels-och callcentersammanhang, har det framkommit att detväxande antalet jobb i servicesektorn gör det möjligt för mångakvinnor att komma in på arbetsmarknaden. I dessa arbeten utvecklarde emellertid kompetenser som bara ger begränsat tillträdetill andra typer av sysselsättning. Sådana arbeten har kodats som211