SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 4att könsordningen i hög grad bygger på lärande. Människor måstelära sig den lokala könsordningen eftersom den inte är stabil,självklar eller naturlig. Den är en del av organisationskulturen ochär något som individer lär sig och socialiseras in i. Detta sker bådevia medvetet arrangerade lärsituationer, t.ex. i yrkesutbildningareller på arbetsplatsen, men också via oplanerat eller oavsiktligt informelltlärande. Individer lär sig genom att kontinuerligt delta isociala praktiker och kontexter (Säljö 2002). Många av de attityder,värderingar och symboler som lärs ut och lärs in har kopplingar tillkön. Människor lär sig snabbt vad som gäller i organisationskulturenoch anpassar sig därefter, men kanske med olika djup ellerintensitet.Både synkroniserade och asymmetriska förändringarModellen visar på teoretiska förklaringar till både synkroniseradeoch asymmetriska förändringar och blir ett sätt att förklara mångasvårförståeliga fenomen i samhället och arbetslivet. En förändring iena ”hörnet” (nivån eller dimensionen) behöver inte innebära enmotsvarande förändring i de andra ”hörnen”. Tvärtom, de andra”hörnen” kan fungera som vågskålar och uppvisa en motsatt reaktionför att hålla balansen.Ett exempel på det är att för mig som vuxit upp med 1970-taletsunisexkläder och leksaker upplevdes 1980- och 90-talets tydligakönsuppdelning och sexualisering av kvinnor och småflickor somonödig, överpedagogisk och orättvis. Även idag när vi rör oss isamhället omges vi av detaljerade instruktioner om kön. Medtydliga färger och glasklara budskap förklaras att vissa saker är förpojkar/män och vissa för flickor/kvinnor så att vi absolut inte skagöra misstag. Men paradoxalt nog är dagens samhälle på ett annatplan mer jämställt än vad det var på 1960- och 70-talet. Förklaringenligger i att det sker olika förändringsprocesser i modellensolika ”hörn”. Min 13-åriga dotter har alltså mycket större rörelseutrymmeinom idrotten, skolan och yrkeslivet (de formella strukturerna)än vad jag hade när jag var barn. Samtidigt som hennes”könsroll” (det symboliska könet) kan vara mer begränsande ochupprepas som ett mantra för att hon inte ska glömma bort att honär en flicka och ska hålla sig på sin plats. Det är svårt att undkommade sociobiologisktiska budskapen i de för ungdomar populära tvprogrammen,t.ex. dokusåporna Robinson, Farmen, Bachelor och305