SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 1skaffar sig högre utbildning, vilket kan förväntas leda till störreförändringar ifråga om fördelningen av kvinnor (och män) i sysselsättningsstrukturen.Men samtidigt som den kvinnliga arbetskraftenskarakteristika förändras, gäller det även strukturerna påefterfrågesidan, förändringar som delvis kan gynna kvinnor. Dentredje utvecklingstendensen gäller den vikande efterfrågan på tekniskakunskaper till förmån för mjukare kompetenser, som tillexempel kommunikationsförmåga och social kompetens, områdendär kvinnor kan förväntas ha en komparativ fördel. Alla tre utvecklingstendensernakan i princip förväntas innebära nya möjlighetertill minskad könssegregering; var och en av dem skulle kunnabryta ner existerande mönster. Frågan är emellertid om det inte ärlika sannolikt att nya former av segregering kommer att dyka uppistället.Det tredje avsnittet belyser den andra sidan av arbets- och sysselsättningsmönstrensutformning, det vill säga förändringar ifrågaom levnadssätt, hushållstyp och arbetsutbudets mönster. Härundersöker vi vilken inverkan dessa förändringar har på integrations-och segregeringsmönster dels i samband med arbetsgivarinitieradeoch statligt initierade lösningar på problem som rörförhållandet mellan arbete och familj, dels i samband med individuellamäns och kvinnors val.I de två sista avsnitten tas dessa frågor upp i ett samlat resonemangom hur framtiden ter sig när det gäller segregering ochjämlikhet ifråga om levnadsutsikter mellan kvinnor och män.Avsnitt fyra handlar om de krafter som kan främja desegregeringoch resegregering: förändringsskapande krafter och förändringsmotstånd.Segregering kan uppstå som en icke avsedd konsekvensav förändring, om till exempel en arbetsgivare försöker minska detskydd eller de privilegier som är förknippade med vissa arbetsuppgifter(exempelvis inom banksektorn) eller om kvinnors störrebenägenhet att skaffa sig högre utbildning innebär att de tränger utmän från kurser med begränsad antagning (till exempel i medicin).Vi tar också upp problem med motstånd mot desegregering frånolika aktörer − arbetsgivare, fackföreningar, staten, män ochkvinnor − på arbetsplatsen och i familjen. Avsnitt fem diskuterar demedel som kan komma till användning antingen för att åstadkommasegregering eller för att minska dess inflytande på levnadsutsikterna.Vi gör detta i ljuset av de pågående och framtidaförändringar i organisationsmönster och arbetsliv som kanskekommer att kräva nya redskap och nya angreppssätt.195