SOU - Regeringen

Bilaga 4 SOU 2004:43satt effekt än den planerade. Antalet män ökar visserligen temporärti skolans organisation, men det betyder inte att konstruktionenav kvinnlighet och manlighet förändras. Det blir istället en nykönssegregering inom verksamheten som följer samhällets rådandekönsordning.Trots god vilja blir det alltså lätt fel och stereotypa könsmönsterkan byggas in i moderna arbetsmarknads- och näringslivsstrategier.Ett aktuellt exempel på detta är länsstyrelsens arbete med regionalttillväxtprogram hösten 2003 i Norrbotten. Jag hade förmånen attsitta med i en grupp som granskade skrivningarna i det regionalatillväxtprogrammet ur ett jämställdhetsperspektiv. Under rubriken”Jämställdhet” fanns ett litet stycke där det stod att för att ökajämställdheten i Norrbotten bör man ”stimulera och stötta verksamhetersom särskilt lämpar sig för kvinnor” (min kursivering). Viföreslog att meningen skulle strykas eller formuleras om. Det hartyvärr varit svårt att få in gruppens synpunkter i den slutligaprogramtexten, så i skrivande stund vet jag inte om vi lyckades.Kön ”görs” även i moderna organisationsformerOrganisationsförändringarna i fallet Servettfabriken möttes inteenbart av återställare utan utvecklingen kan också beskrivas som”två steg fram och ett tillbaka”. Det skedde reella och konkretaförändringar som innebar att någon form av modern organisationsformsuccessivt fick fotfäste. Återställare och problem vid implementeringav ett nytt organisationskoncept kan alltså vara ett övergåendetillstånd. Røvik (2000) formulerar detta som ”virusteorin”.Först smittas en organisation av ett nytt koncept. Till att börja medär det mest prat och relativt stort gap mellan vad man säger och vadman faktiskt gör. Efter en viss ”inkubationstid” börjar det händasaker och gapet mellan retorik och praxis minskar. Det sker enlångsam anpassning av den organisatoriska praktiken. Kanske gällerdetta även för jämställdhet. Med andra ord borde allt prat omjämställdhet göra att vi kan förvänta oss att se förändringar ikönssegregering och könsmärkning, förändringar som innebär enökad jämställdhet.Det sker alltså förändringar i organisationerna och samtidigt skerförändringar när det gäller kön. Detta kan vara parallella processer,men de hänger ofta ihop. Jag har ovan beskrivit kön som en tämligenstabil och ofta styrande eller organiserande faktor i arbets-300