SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 7Tabell 1. Antal studenter registrerade på programmen 1995−1996och 1999−2000. Kvinnliga studenter (K) i absoluta tal och procentUniversitet Program 1995 1996 1999 2000Totalt K % Totalt K % Totalt K % Totalt K %Chalmers D 106 16 15 111 21 19 161 26 16 157 16 10Göteborg NP 32 18 56 34 18 53 38 23 61 22 8 36Karlstad K/D 46 7 15 65 10 15 110 12 11 130 12 9Karlstad K/E&M 24 7 29 25 9 36 66 27 41 34 17 50Karlstad K/I&D 20 3 15 22 10 45 29 19 66 56 28 50Linköping IT 35 14 40 34 16 47 39 10 26 41 10 24Stockholm P 25 8 32 25 10 40 7 5 71 − − −Totalt 288 73 25 316 94 30 450 122 27 440 91 21Som framgår av tabellen låg flera av utbildningarna över eller långtöver de nationella jämförelsesiffrorna. Projekten i Stockholm ochGöteborg med inriktning mot matematik och fysik (i kombinationmed statistik respektive miljövetenskap) rekryterade betydligt flerän de 32−33 procent kvinnor i riket som under perioden valde attstudera ämnena på högskolenivå 3 . Två av de tre högskoleingenjörsutbildningarnavid Karlstad universitet lyckades också väl medrekryteringen av kvinnliga studerande. Under hela perioden utvärderingenpågick låg två av programmen högt över genomsnittet förriket. Däremot visade datateknikutbildningarna dystrare siffror.Chalmers och Karlstads datateknikprogram låg, trots satsningen,samtliga år under siffrorna i den nationella statistiken. Endast vidLinköpings universitet lyckades man höja sig över medeltalet förriket som helhet. Men som synes minskade andelen kvinnor påLinköpingsprogrammet mellan åren 1996 och 1999 för att 2000hamna på medelnivå. Tabell 2 nedan, visar förändringen i rekryteringenav kvinnor under perioden 1995−1996 till 1999−2000:3Som framgår av tabellen antogs inga nya studenter till Projektlinjen vid Stockholms universitetfrån läsåret 2000/2001. Programmet, som under hela sin existens haft svårt att rekryterastudenter, lades ner.371