SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 4Det blir inte så många som blir uppsagda. Företagen sköter det oftasnyggt med hjälp av avtalspension (tack vare statliga bidrag),arbetsmarknadsåtgärder och ”naturlig avgång”. Det kan alltså varaganska stor skillnad mellan de siffror som massmedia går ut med iförväg (t.ex. 300) och de faktiska (t.ex. 30). Ofta minskar inteheller verksamheten, produktionen eller den ekonomiska omsättningen.Vid pappersfabriken fick de som skulle sägas upp studeravid massa- och pappersbranschens yrkestekniska högskola i Markaryd.Men det som lever kvar i minnet hos folk i bygden är just katastrofkänslanoch domedagsstämningen. Jag menar att detta påverkarmänniskors uppfattningar om kvinnors och mäns arbetenoch det blir en del av konstruktionen av manlighet och kvinnlighet.Samhällets, statens, kommunens och massmedias hantering av uppsägningarnablir ett led i produktionen av diskursen att manligaarbeten är riktiga arbeten, att de är betydelsefulla för bygden ochatt det är välmotiverat att de ska vara välbetalda och av samhälletprioriterade. Det blir inte samma uppståndelse eller massiva åtgärdsprogramnär offentliga sektorn eller andra arbetsgivare medmånga kvinnliga anställda säger upp folk. Kommunen får visserligenen hel del kritik när den t.ex. varslar förskollärare eller andrakvinnodominerade yrkesgrupper om uppsägning, men den riktigadomedagsstämningen vill inte riktigt infinna sig. Kritiken rör merarisker för försämrad kvalitet i vården eller skolan.Detta exempel från Pappersfabriken visar på hur samlänkandeprocesser mellan samhälle och företag kan gå in och påverkakonkreta företagsspecifika organisationsförändringar. Arbetsmarknadsåtgärderkan alltså fungera så att ordningen mellan kvinnor ochmän och det könssegregerande arbetslivet återställs eller bibehållsbåde på företags-/organisationsnivå och samhällsnivå. Detta gälleräven arbetsmarknadsåtgärder med uttalat jämställdhetssyfte, t.ex.omskolning av arbetslösa manliga arbetare för att de ska kunnaverka som resurspersoner i förskolan eller grundskolan 7 . Männenkommer in och möter klass- och könsstrukturer med delvis färdigaroller som väntar på dem, t.ex. roller som ”mogna manliga förebilder”,pappa-ersättare, ordningsvakt eller representanter för ”riktigajobb”. Det är roller som baseras på ojämställda och stereotypaföreställningar om kvinnor och män. Projekten kan alltså få mot-7Bäckström, Tina (2003). Arbetspapper i en doktorandkursen ”Vart tog alla strukturervägen? Organisation, lärande och kön”, Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniskauniversitet.299