SOU - Regeringen

SOU 2004:43 Bilaga 8eftersatta relativt andra utbildningsinriktningar såsom vård. Eftersomjag i regressionerna kontrollerar för både befolkningensgenomsnittliga utbildningsnivå och graden av jämställdhet kan viåtminstone utesluta att GapAlla skulle vara ett mått som fångar denallmänna ekonomiska nivån i ett land. Det är svårt att tro attgenusbalansen inom olika utbildningsinriktningar inte annat änpåverkar den ekonomiska tillväxttakten. Detta innebär att desociala normerna som inverkar på dessa val har mycket stora ekonomiskaimplikationer.Dessa resultat står sig i kolumnerna (3) och (4) där resultatenbaseras på att även initial BNP per capita, öppenhet och politiskinstabilitet inkluderas. Fertilitet påverkar inte tillväxten i dessaspecifikationer och detsamma gäller när jag testar för andraindikatorer på jämställdhet, såsom kvinnligt arbetskraftsdeltagande.Då effekten på tillväxt av genusspecifika utbildningsval, såsomfångad av GapAlla, är avsevärd illustrerar följande numeriska exempeldess betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Föreställ eratt ett land har 10 000 studenter på universitetsnivå, vara hälften ärkvinnor. 60 procent av de manliga studenterna läser naturvetenskapoch ingenjörsutbildningar, medan 10 procent av kvinnor gör det.Tillväxttakten i BNP per capita skulle då öka med 1 procent per årom kvinnor och män skulle välja likadant, det vill säga om allautbildningar skulle bli genusbalanserade. Detta är en mycket betydelsefulleffekt och har stora implikationer för ett lands långsiktigautveckling. Tankeexperimentet förutsätter dock en radlångtgående förändringar i exempelvis företagsstruktur som kanabsorbera det större utbudet av naturvetare och teknologer.6 Policy implikationerDenna rapport har studerat anledningarna till genusspecifika utbildningsvaloch dessas konsekvenser. Jag har visat hur socialanormer till exempel kan styra in tekniskt begåvade kvinnor påtraditionellt kvinnliga områden samtidigt som konstnärligt lagdamän kan ledas att välja ingenjörsutbildningar, som de varken harintresse eller begåvning för.Hur kan då ekonomisk politik adressera de makroekonomiskaeffekterna av genusspecifika val av utbildningsinriktning? Ur enstrikt makroekonomisk synvinkel talar resultaten av tillväxtregressionernaett klart språk: åtgärder bör vidtas för att minska de415