SOU - Regeringen

Bilaga 6 SOU 2004:43gender”, där sådana strategier tycks komma i förgrunden för mänvars ”manliga roll” är hotad, t.ex. genom arbetslöshet).Givet svenska kvinnors långa utbildningstider och de lågaåldrarna vid vilka de könstypiska valen uppkommer, skulle det trotsallt vara en styrka i en teori om könssegregering om den inte utgickfrån att flickor och pojkar har olika livsprojekt. Hakim (1996)refererar visserligen ett antal empiriska studier, främst amerikanska,som ger vid handen att bara en relativt liten andel kvinnor skullevara hängivna förvärvsarbetande. Det råder dock brist på goda dataoch det finns skäl att vara uppmärksam på skillnader över livscykelnoch mellan länder vad gäller kvinnligt yrkesarbetsengagemang.Numera är det ungefär lika stor andel kvinnor som män somförvärvsarbetar i Sverige. Kvinnors mindre intresse för förvärvsarbeteskulle möjligen kunna vara ett skäl till att betydligt flerkvinnor än män jobbar deltid. 14 Samtidigt är skillnaderna inte storajämfört med den dramatiska könssegregeringen i val av utbildningsinriktning,speciellt när vi beaktar kvinnors jämbördiga investeringari humankapital i utbildningssystemet. Till detta kommer attdagens höga skilsmässotal borde få kvinnor att ta hänsyn till att devid någon tidpunkt kan bli tvungna att försörja sig själva, ochmöjligen sina barn.Jämfört med teorier som söker förklara könssegregerade utbildningsvalmed att kvinnor anteciperar en framtida roll som huvudansvarigför familjen, förefaller teorier om könsskillnader i yrkesrelateradeintressen – skillnader som alltså leder pojkar och flickortill att ha skilda ”nyttokalkyler” – mer lovande. Vissa yrkesrelateradekönsroller, t.ex. åsikterna att vård/omsorg är mest för flickor,medan tekniska/hantverksinriktade aktiviteter är mest för pojkar,existerar i tio-trettonårsåldern (Wernersson 1977). Undersökningarom yrkesaspirationer/attityder (oftast gjorda i femtonårsåldern)visar i allmänhet få könsskillnader – t.ex. verkar flickor ochpojkar numera ha ungefär samma intresse av lön och karriärmöjligheter.Den riktigt stora skillnaden tycks vara när det gäller olikadimensioner av att ”arbeta med människor”, t.ex. att flickor hellrevill ha ett jobb där man kan hjälpa människor (Bengtsson 1972,Figur 40; Gamberale, Sconfienza och Hagström 1996), vilket förståstill stor del har samband med att flickor är mer inriktade påvårdyrken.14Här kan man invända att könsskillnader i ”intresse för förvärvsarbete” kan uppstå därföratt kvinnor har en svagare förhandlingssituation gentemot sina makar och anpassar sinayrkesaspirationer till den faktiska situationen.356