13.05.2013 Views

Topologi och geometri för allmän relativitetsteori - Chalmers ...

Topologi och geometri för allmän relativitetsteori - Chalmers ...

Topologi och geometri för allmän relativitetsteori - Chalmers ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Definition 7.10. Kurvaturtensorn 5 R(X, Y )Z definieras enligt:<br />

R(X, Y )Z ≡ ∇X∇Y Z − ∇Y ∇XZ − ∇ [X,Y ]Z<br />

Vad Kurvaturtensorn mäter är hur en vektor (Z här ovan) <strong>för</strong>ändras om<br />

den flyttas längs en sluten infinitesimal kurva, vilket formellt kan ses som:<br />

Om vi har två kommuterande vektorfält X <strong>och</strong> Y , <strong>och</strong> flyttar vektorn<br />

Z ∈ Tx0M ∆t tid längs fältet X’s flöde <strong>och</strong> sedan ∆t tid längs Y ’s flöde,<br />

<strong>och</strong> sedan lika lång tid i −X’s flöde <strong>och</strong> till slut −Y ’s flöde, så kommer vi<br />

tillbaka till samma punkt (vi antar här att fälten kommuterar). Då mäter<br />

R(X, Y )Z hur Z har <strong>för</strong>ändrats vid denna flytt.<br />

Vi vill kunna behandla detta helt generellt, <strong>och</strong> därmed måste vi <strong>för</strong>söka<br />

undvika kravet på att fälten X <strong>och</strong> Y ska kommutera. Detta innebär att<br />

vi även behöver transportera Z längs kommutatorn [X, Y ] <strong>för</strong> att komma<br />

tillbaka till samma punkt.<br />

Kurvaturtensorn (en (1, 3)-tensor) tar in tre vektorer, två <strong>för</strong> riktningar<br />

<strong>och</strong> en som ska utvärderas, <strong>och</strong> den ger ut en vektor. Vektorn som ges ut ger<br />

ett mått på hur mycket den utvärderade vektorn ändras i en <strong>för</strong>flyttning i<br />

ett infinitesimalt parallellogram av de två andra vektorernas.<br />

När vi nu har fått lite <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> hur kurvaturtensorn fungerar, skall<br />

vi undersöka vilka matematiska samband vi kan härleda utifrån detta. Vi<br />

börjar med några enklare sådana<br />

Sats 7.2. • R(X, Y ) = −R(Y, X)<br />

• 〈R(X, Y )Z, W 〉 = −〈R(X, Y )W, Z〉<br />

Den <strong>för</strong>sta av de två inses genom antisymmetri, den andra genom Liealgebran.<br />

Dessa två kan kan kombineras <strong>för</strong> att ge<br />

Sats 7.3 (Bianchi identiteterna). .<br />

[R(X, Y )Z, W ] = [R(Z, W )X, Y ]<br />

• R(X, Y )Z + R(Z, X)Y + R(Y, Z)X = 0<br />

• (∇XR)(Y, Z)V + (∇Y R)(Z, X)V + (∇ZR)(X, Y )V = 0<br />

Vi kommer inte att bevisa någon av dessa identiteter 6 , utan kommer<br />

istället att ge bevisidé <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta identiteten:<br />

5 Ibland skiljer man på Riemanns kurvaturtensor <strong>och</strong> Kurvaturtensorn, där den <strong>för</strong>stnämnda<br />

är (0,4)-tensorn skapad genom att använda metriken på den sistnämnda, i enlighet<br />

med Manipulationer i 2<br />

6 För formell behandling av identiterna samt bevis se s. 269 i [1]<br />

118

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!