Topologi och geometri för allmän relativitetsteori - Chalmers ...
Topologi och geometri för allmän relativitetsteori - Chalmers ...
Topologi och geometri för allmän relativitetsteori - Chalmers ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Definition 7.10. Kurvaturtensorn 5 R(X, Y )Z definieras enligt:<br />
R(X, Y )Z ≡ ∇X∇Y Z − ∇Y ∇XZ − ∇ [X,Y ]Z<br />
Vad Kurvaturtensorn mäter är hur en vektor (Z här ovan) <strong>för</strong>ändras om<br />
den flyttas längs en sluten infinitesimal kurva, vilket formellt kan ses som:<br />
Om vi har två kommuterande vektorfält X <strong>och</strong> Y , <strong>och</strong> flyttar vektorn<br />
Z ∈ Tx0M ∆t tid längs fältet X’s flöde <strong>och</strong> sedan ∆t tid längs Y ’s flöde,<br />
<strong>och</strong> sedan lika lång tid i −X’s flöde <strong>och</strong> till slut −Y ’s flöde, så kommer vi<br />
tillbaka till samma punkt (vi antar här att fälten kommuterar). Då mäter<br />
R(X, Y )Z hur Z har <strong>för</strong>ändrats vid denna flytt.<br />
Vi vill kunna behandla detta helt generellt, <strong>och</strong> därmed måste vi <strong>för</strong>söka<br />
undvika kravet på att fälten X <strong>och</strong> Y ska kommutera. Detta innebär att<br />
vi även behöver transportera Z längs kommutatorn [X, Y ] <strong>för</strong> att komma<br />
tillbaka till samma punkt.<br />
Kurvaturtensorn (en (1, 3)-tensor) tar in tre vektorer, två <strong>för</strong> riktningar<br />
<strong>och</strong> en som ska utvärderas, <strong>och</strong> den ger ut en vektor. Vektorn som ges ut ger<br />
ett mått på hur mycket den utvärderade vektorn ändras i en <strong>för</strong>flyttning i<br />
ett infinitesimalt parallellogram av de två andra vektorernas.<br />
När vi nu har fått lite <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> hur kurvaturtensorn fungerar, skall<br />
vi undersöka vilka matematiska samband vi kan härleda utifrån detta. Vi<br />
börjar med några enklare sådana<br />
Sats 7.2. • R(X, Y ) = −R(Y, X)<br />
• 〈R(X, Y )Z, W 〉 = −〈R(X, Y )W, Z〉<br />
Den <strong>för</strong>sta av de två inses genom antisymmetri, den andra genom Liealgebran.<br />
Dessa två kan kan kombineras <strong>för</strong> att ge<br />
Sats 7.3 (Bianchi identiteterna). .<br />
[R(X, Y )Z, W ] = [R(Z, W )X, Y ]<br />
• R(X, Y )Z + R(Z, X)Y + R(Y, Z)X = 0<br />
• (∇XR)(Y, Z)V + (∇Y R)(Z, X)V + (∇ZR)(X, Y )V = 0<br />
Vi kommer inte att bevisa någon av dessa identiteter 6 , utan kommer<br />
istället att ge bevisidé <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta identiteten:<br />
5 Ibland skiljer man på Riemanns kurvaturtensor <strong>och</strong> Kurvaturtensorn, där den <strong>för</strong>stnämnda<br />
är (0,4)-tensorn skapad genom att använda metriken på den sistnämnda, i enlighet<br />
med Manipulationer i 2<br />
6 För formell behandling av identiterna samt bevis se s. 269 i [1]<br />
118