13.05.2013 Views

Topologi och geometri för allmän relativitetsteori - Chalmers ...

Topologi och geometri för allmän relativitetsteori - Chalmers ...

Topologi och geometri för allmän relativitetsteori - Chalmers ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Vi vet också att dessa integraler är över orienterbara områden: en kurva har<br />

två riktningar, en yta är orienterbar etc. Vi har även kända samband mellan<br />

integraler, såsom Stokes sats (2 dimensioner):<br />

<br />

∂S<br />

<br />

(Axdx + Bydy) =<br />

S<br />

∂By<br />

∂x<br />

<br />

∂Ax<br />

− dxdy. (5.106)<br />

∂y<br />

Vår önskan är att finna motsvarigheter till sådana samband i högre dimensioner<br />

som dessutom går att använda <strong>för</strong> <strong>allmän</strong>na mångfalder. Innan vi<br />

går vidare kan vi <strong>för</strong>söka gissa oss till några egenskaper som borde ingå generaliseringen.<br />

Vi studerar ovanstående integraler: Produkten av typ dxdx<br />

<strong>för</strong>ekommer inte vilket indikerar att dxdx = 0. Detta i sin tur gäller <strong>för</strong> produkter<br />

som är antisymmetriska, dvs vi kan <strong>för</strong>vänta oss en definition av en<br />

produkt i stil med dx · dy = −dy · dx. Man skulle till exempel kunna skriva<br />

som<br />

∂B<br />

∂x<br />

∂By<br />

∂x<br />

− ∂Ax<br />

∂y<br />

<br />

dxdy (5.107)<br />

Adx · dy + A∂B dy · dx. (5.108)<br />

∂y<br />

För att gå händelserna lite i <strong>för</strong>väg kommer vi att kalla en sådan produkt<br />

<strong>för</strong> en kil-produkt <strong>och</strong> teckna den som<br />

dx ∧ dy = −dy ∧ dx. (5.109)<br />

Slutligen vill vi kunna definiera en invers till integralen, dvs en differentiering<br />

bör att kunna få en motsvarighet bland annat till differential/integralkalkylens<br />

teorem<br />

b<br />

a<br />

df(x)<br />

dx = f(b) − f(a) (5.110)<br />

dx<br />

där {a, b} är randen till en kurva mellan a <strong>och</strong> b. Vi kommer att få se en<br />

generalisering av detta på formen<br />

<br />

dw = w (5.111)<br />

där w betecknar en så kallad r-form.<br />

5.4.2 Randen<br />

R<br />

Innan vi går närmare in på dessa så kallade r-former <strong>och</strong> integration av<br />

sådana behöver vi definiera en rand på en mångfald. I ett senare avsnitt<br />

kommer vi att se att en r-form w på en orienterbar mångfald ger upphov till<br />

den <strong>allmän</strong>na Stokes satsen.<br />

66<br />

∂R

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!