Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

• Det svenska elsystemet betraktades - likt telesystemet - som mycket effektivt även före
reformen (jämför järnvägssystemet). 287 Motsvarande argument användes emot en
reform i telesystemet.
• Statens vattenfallsverk (senare Vattenfall AB) var - likt Televerket - mycket kraftig
motståndare till reformen under de inledande faserna. De ville fortsätta behålla
storkraftnätet i sin egen organisation. 288 Motståndet kvarstod under Svenska kraftnäts
första år. I takt med reformens genomförande har dock Vattenfall AB helt omprövat sin
inställning. Idag är ser Vattenfall mycket positivt på reformens konsekvenser, och är
fortfarande en stark elproducent.
Naturligtvis fanns också mycket betydelsefulla skillnader systemen emellan. Det borde
dock inte legitimera att strunta i jämförelsen.
En avgörande orsak till varför reformivrarna i elsystemet förmådde genomföra den
konkurreresneutraliserande reformen var, vill jag mena, elsystemets betydligt fler aktörer i
produktions- och distributionsleden, jämfört med telesystemet. Elsystemets mindre
homogena systemkultur. Den relativt (telesystemet) heterogena kulturen reducerade
betydelsen av dominanten Statens Vattenfallsverks negativa inställning till reformen.
Många andra kraftproducenter och nätägare fanns, vars åsikter om vad som var bäst för
systemets framtid inte överensstämde med Statens vattenfallsverks i ärendet. Dessa aktörers
åsikter fick ändå genomslag. Flera stora regionala bolag producerade och distribuerade
elkraft, och nästan tre hundra organisationer ägde lokala elnät (också elproducerande).
Endast cirka 10 % av abonnenterna köpte sin kraft från Statens vattenfallsverk (dock inte
vilka 10 % som helst, verket dominerade elkraftproduktionen med cirka 50% av den
totala). 289
Betydelsen av den heterogena systemkulturen (relativt telesystemets) kom till uttryck då
Industridepartementet två veckor före färdigställandet av tillväxtpropositionen - den
proposition där beslutet att påbörja elreformen konkretiserades - anordnade ett möte om
reformplanerna. 290 I mötet deltog förutom många företrädare för de många kraftföretagen,
bland annat: Elverksföreningen, Värmeverksföreningen, Kommunförbundet,
Industriförbundet, LO och TCO, Statens energiverk samt Statens pris- och konkurrensverk.
Kraftföretagen förklarade sig vid mötet beredda att – om ett stamnätsbolag skulle bildas -
287
Bergman m.fl. 1994, s. 12
288
Intervju med Sture Larsson (980813) [Enhetschef vid Svenska Kraftnät Planering (SKP), deltog 1991 i NUTEKs utredning om
elreformen. Då anställd vid Vattenfall.]
289
Elmarknad i förändring 1991, sammanfattning och slutsatser
290
Elmarknad i förändring 1991, s. 193 [Ur utredningsuppdraget, daterat 910314]; Mötet (hearingen) hölls den 24 januari 1991.
99