Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En schematisk bild av grundtanken i - och positionen (”reglerings<strong>inte</strong>nsiteten”) 1998 längs vägen<br />
mot - avregleringen av telekommunikationssektorn och andra så kallade ”nätverksindustrier”<br />
(inom EU). (Källa: Bergman m.fl. 1998, s. 76).<br />
På sikt är handeln med nätverksindustriernas tjänster tänkta att, likt mycket annan<br />
konkurrensutsatt handel, regleras av endast ett relativt fåtal generella lagar (fas 3). Exempelvis<br />
konsument- och konkurrenslagar etc. Under fasen mellan ”monopolregim” (fas 1) och<br />
”konkurrensregim” (fas 3) krävs dock fler lagar och regler (fas 2), än före avregleringen.<br />
Stiftandet av telelagen 1993, och tecknandet av det separata avtalet mellan staten och Telia AB<br />
samma år, kan sägas ha betecknat inledningen till fas 2 i Sverige. Positionen i juli 1997 - i<br />
samband med utökningen av samtrafikregleringen i telelagen och uppsägningen av avtalet<br />
mellan Telia och staten – kunde kanske vara toppunkten på den svenska ”avregleringskullen”.<br />
Den telepolitiska dagordningen under sista delen av undersökningsperioden (sommaren och<br />
hösten 1997), fokuserades främst kring begreppen: 471<br />
• equal access/lika tillträde (lika och rättvisa operatörsprefix),<br />
• förval av operatör (möjligheten för kund att ”stående” kunna välja annan<br />
tjänsteproducent än den han eller hon tekniskt är ansluten till; ej behöva slå<br />
operatörsprefix), samt<br />
• nummerportabilitet (möjlighet för kund att flytta ”sitt” telefonnummer mellan olika<br />
tjänsteproducenter).<br />
471 Se Prop. 1997/98:126 [från 5 mars 1998], Bet. 1997/98:TU14, Bet. 1997/98:TU7<br />
179