Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

More documents

Recommendations

Info

20 I november 1998 efterlyste tidningen Computer Sweden, under titeln Svensk telekonkurrens på efterkälken, hårdare reglering av dominerande aktörer. Artikelförfattaren tog Danmarks telelag som föregångsexempel. 26 I januari 1999 kom det utländska analysföretaget Gartner Group (även nu på uppdrag av BT…!?) med liknande signaler. Sverige hamnade på åttonde plats bland tio europeiska länder vid en jämförelse av liberaliseringsgrad. 27 Analysföretaget ansåg bland annat att lagstiftarna i Sverige inte tagit tillräcklig hänsyn till Telias dominerande ställning, och att sanktionsmöjligheter från myndigheter som Konkurrensverket varit för dåliga. Jag hoppas och tror att den här uppsatsen kan hjälpa till att beskriva och förstå orsaker bakom ovan antydda förändringar och brister i det svenska telesystemets konkurrensmiljö. Det funna mest näraliggande materialet har alltså främst ekonomiska, juridiska eller statsvetenskapliga utgångspunkter. 28 Även i den här uppsatsen har de områdena en viktig position; kompletterade med etablerade teknikhistoriska idéer om stora tekniska system och deras dynamik. Det beror, enligt rapporten, bland annat på att Post & Telestyrelsen, PTS, inte varit framgångsrik med att skapa ett konkurrensmässigt klimat inom telemarknaden, detta främst beroende på att PTS behandlar Telia som vilket företag som helst. Något som, enligt rapporten, är orimligt med tanke på Telias dominerande ställning.” (CS, nr 61/1998, s. 4) 26 Computer Sweden, nr 103/1998, s. 9 27 Computer Sweden, nr 9/1999, s. 24. Artikeln refererar rapporten Liberalisation Milestones från företaget Gartner Group. Analysföretaget konstaterade att Sverige låg bättre till än genomsnittet på (endast) en punkt, nämligen konkurrens inom infrastruktur. Detta med motiveringen att det var ganska lätt att få en operatörslicens. 28 Nämnas kan också att det vid Stockholms universitet bedrivs forskning om ”informationsrelaterad” juridik vid Institut för rättsinformatik (IRI). Institutet leds av professor Peter Seipel (ända sedan dess tillkomst 1968; då Arbetsgruppen för ADB och juridik). Seipel är för övrigt också varit ledamot av flera (om inte alla) IT-kommissioner. Jag har haft viss hjälp av en IRI-rapport om legala aspekter av telekommunikationstjänster (Olsson 1993). (Källa: Internet 980823, www.juridicum.su.se/forskning/kurs/informatik.html.)
Uppsatsens disposition I nästa kapitel (två) vill jag orientera om några begrepp och villkor som präglar den konkurrensutsatta handeln med teletjänster, och som jag tyckt känts bra att känna till inför fortsättningen av uppsatsen. Kapitel tre tar upp teoretiska synsätt och ”ordverktyg” som används i uppsatsen. Främst teknikhistoriska teorier om dynamiken hos stora tekniska system, men även en del teori från andra områden. Främst ekonomi och juridik. I kapitel fyra har jag velat ge en i sammanhanget ganska ingående historisk återblick på utvecklingen av handeln med teletjänster i Sverige. Särskilt fokus riktas på delar som haft extra stor betydelse för utvecklingen av 1990-talets konkurrenskonstruerade marknader. Det historiska arvets betydelse för utvecklingen av telesystemet och den institutionella omstruktureringen har under undersökningsperioden varit omfattande. I kapitlet förklaras och betonas också vikten av de systemtransformerande tekniska förändringarna, som kan sägas ha legat till grund för liberaliseringen och behoven av konkurrensfrämjande politiska åtgärder. Dessutom orienteras om de (efter 1980) nya producenterna av teletjänster i telesystemet. Både kapitel fem och kapitel sex avhandlar empiriskt och analytiskt uppsatsens huvudfrågeställningar. 1988-1995 avsåg ”debatten” främst Televerkets hela (”allmänna”) nät (kapitel fem), medan debatten 1996-1997 enbart gällde Telias anslutningsnät, accessnätet (kapitel sex). I ett sista sjunde kapitel görs en kort ansats att dra ihop några trådar, och återkoppla till syftet. I ett appendix ges en översiktlig redogörelse för de viktigaste rättsliga och telepolitiska förändringarna under undersökningsperioden 1988-1997. Det inkluderar en utblick mot teleliberaliseringarna inom EU och frihandelsorganet World trade organisation, WTO, samt den internationella teleliberaliseringens betydelse för de svenska möjligheterna och begränsningarna att vidta egna politiska åtgärder. Appendixet avslutas med en (sidas) redogörelse för riksdagars och regeringars sammansättning 1988-1997. 21
Page 2 and 3: VARFÖR AVSKILJDES INTE TELIAS NÄT
Page 4 and 5: 2 SYSTEMTRANSFORMERANDE TEKNISKA F
Page 6 and 7: 4 UTREDNINGAR INITIERADE AV REGERIN
Page 8 and 9: 6 Argumentet om betydelsen av teles
Page 10 and 11: 8 Sidan avsiktligt tom
Page 12 and 13: 10 1988 var också årtalet för en
Page 14 and 15: 12 Metod och avgränsningar Min met
Page 16 and 17: 14 Källor och källvärdering Figu
Page 18 and 19: 16 uppdelning. 9 Arbetet syftade do
Page 20 and 21: 18 Figur 1-3. Den reala tillväxten
Page 24 and 25: 22 Sidan avsiktligt tom
Page 26 and 27: 24 Televerksamhet är ett bredare b
Page 28 and 29: 26 Den andra viktiga institutionell
Page 30 and 31: 28 Då detta är sagt, tillåter ja
Page 32 and 33: 30 kanske främst av Arne Kaijser.
Page 34 and 35: 32 etc. 52 Telesystemets systemvari
Page 36 and 37: 34 doktrinen om nödvändiga facili
Page 38 and 39: 36 Mera dynamiska egenskaper - Flas
Page 40 and 41: 38 Fortsatte med militära behov -
Page 42 and 43: 40 (som grundats 1876) att framgån
Page 44 and 45: 42 statliga budgetreform som 1911 g
Page 46 and 47: 44 kom dock att ta längre tid än
Page 48 and 49: 46 1986 beslutade Televerket och re
Page 50 and 51: 48 I takt med att transmissionskapa
Page 52 and 53: 50 Teknisk utveckling ökade kapaci
Page 54 and 55: 52 Under 1980-talet skulle permanen
Page 56 and 57: 54 börja gälla 1 juli 1993), stä
Page 58 and 59: 56 1997 i appendix). I samma beslut
Page 60 and 61: 58 både utrustningar och teletjän
Page 62 and 63: 60 perioden 1977-1987 för ”Uppl
Page 64 and 65: 62 1981 bytte Företagstelefon AB n
Page 66 and 67: 64 Telia ökade under 1994-1997 sin
Page 68 and 69: 66 Tele2 började erbjuda Internett
Page 70 and 71: 68 I december 1989 hade Comvik Skyp
Page 72 and 73:
70 Källa: Stelacon 1998, s.7, s.36
Page 74 and 75:
72 att deras lösning helt var en p
Page 76 and 77:
74 Genom en ökad konkurrens skulle
Page 78 and 79:
76 Men ingen nätavskiljande reform
Page 80 and 81:
78 vad det kostar. Blir dyrt för m
Page 82 and 83:
80 kom nämligen i sitt beslut den
Page 84 and 85:
82 [---] Vi skall inte göra samma
Page 86 and 87:
84 skulle få de konsekvenser som e
Page 88 and 89:
86 i) ”Den tekniska utvecklingen
Page 90:
88 tillståndsreglering för infras
Page 93 and 94:
förmodligen ökade inflytandet. 26
Page 95 and 96:
Figur 5-2. Televerkets största tel
Page 97 and 98:
adjungerad professor vid Handelshö
Page 99 and 100:
senaten och representanthuset, om d
Page 101 and 102:
• Det svenska elsystemet betrakta
Page 103 and 104:
konkurrens förvisso nått längre
Page 105 and 106:
Figur 5-3. Översiktlig bild från
Page 107 and 108:
Ytterligare ett relevant förhålla
Page 109 and 110:
Figur 5-8. Morgondagens telenät en
Page 111 and 112:
Figur 5-10. Telias organisation eft
Page 113 and 114:
ehövdes för förväntat mycket st
Page 115 and 116:
Glasfiberteknik började introducer
Page 117 and 118:
transportnät för teletrafiken. Yt
Page 119 and 120:
assymetriska åtgärder ? Det vill
Page 121 and 122:
samtrafikpriser, som då blev beroe
Page 123 and 124:
enligt en artikel i Telias tekniska
Page 125 and 126:
Förslag och utredningar om att ska
Page 127 and 128:
Författarna gjorde i rapporten en
Page 129 and 130:
1. Separat ekonomisk redovisning, m
Page 131 and 132:
Många remissinstanser ville ha ett
Page 133 and 134:
att dominera så starkt att knappt
Page 135 and 136:
Många var också osäkra (oktober
Page 137 and 138:
Noteras kan att Telia var aktiv med
Page 139 and 140:
operatörer måste ges likvärdig t
Page 141 and 142:
en centerpartist och en kristdemokr
Page 143 and 144:
I det första steget borde ytterlig
Page 145 and 146:
För bildandet av ett accessnätsbo
Page 147 and 148:
Den socialdemokratiska regeringen n
Page 149 and 150:
Det förefaller för mig (utan att
Page 151 and 152:
”Det finns ju de som har talat om
Page 153 and 154:
element. Vattenfall gjorde utländs
Page 155 and 156:
anläggning av nya parallella ”ha
Page 157 and 158:
1988-1995: Systemtrögheten mycket
Page 159 and 160:
åtskillnad mellan nät och tjänst
Page 161 and 162:
Bra eller dåligt att inget separat
Page 163 and 164:
Fölster, Stefan, Del I: Systemskif
Page 165 and 166:
Stråth, Bo, Folkhemmet mot Europa:
Page 167 and 168:
Utredningar initierade av regeringe
Page 169 and 170:
s. 73: Bilden till vänster [”Sto
Page 171 and 172:
Telepolitikens inriktning: − ”S
Page 173 and 174:
… tillät tredjepartstrafik … I
Page 175 and 176:
2 § Bestämmelserna i lagen syftar
Page 177 and 178:
Inom den Europeiska Unionen (EU) ha
Page 179 and 180:
”Målen för en nationell IT-stra
Page 181 and 182:
En schematisk bild av grundtanken i
Page 183 and 184:
stadium’ betraktas som viktiga f
Page 185 and 186:
konkretiserades i Bangemanngruppens
Page 187 and 188:
Ett antal länder fick dispenser ti
Page 189 and 190:
Med telepolitiskt handlingsutrymme
show all

Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?