Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
78<br />
vad det kostar. Blir dyrt för många. Innebär den minst ’solidariska’ telepolitiken i<br />
industrivärlden.<br />
9. Om Comvik får som man vill förvandlas Sverige till världens värsta telepolitiska<br />
experiment med en säker förlorare: flertalet teleanvändarna. Och detta i telefonens<br />
lågprisland! Fantastiskt.” 221<br />
En och en halv vecka senare (den 5 april) hade Televerksledningen finslipat sina<br />
formuleringar, det ”kritiska problemet”, i en skrivelse till riksdagens Trafikutskott. 222 Ur<br />
sammanfattningen:<br />
”Televerket redovisar förslag beträffande hur undanröja oro vad gäller andras<br />
möjligheter att hyra nätkapacitet från samt driva samtrafik med televerkets nät. Det<br />
finns en rak och naturlig lösning. Tidigarelägg tillämpningen av EG-kommissionens<br />
regler vad gäller konkurrensneutralitet. En sådan harmonisering kan vara genomförd<br />
före årets utgång. Televerket förordar en öppen och fri konkurrens på lika villkor och på<br />
ett sätt, som främjar den tekniska utvecklingen. Televerket anser att Kinneviks förslag är<br />
motsägelsefullt och i otakt med EG:s telepolitik.” 223<br />
Hagström betonade bland annat: hur långt Sverige kommit vad gällde öppenhet jämfört<br />
med EG, att konkurrenter praktiskt kunde konkurrera med 2/3 av Televerkets trafikintäkter<br />
(långdistanstrafik), att teknikutvecklingen inom de närmaste åren skulle möjliggöra<br />
konkurrens även om lokaltrafik, att den snabba tekniska utvecklingen dramatiskt ändrade<br />
själva innebörden i begreppet telenät (exemplifierade med så kallad punkt till multipunkt-<br />
radiolösningar som hade installerats i Tärnaby, samt att Televerket snabbt kunde erbjuda<br />
svenska företag i Mexiko, Indien och Östeuropa ändamålsenliga nätlösningar med<br />
satellitteknik), att den kommande europamarknaden ökade nödvändigheten av att<br />
Televerket skulle ”få arbeta som ett kommersiellt företag liksom övriga stora<br />
nätoperatörer i Europa” 224 .<br />
Han betonade vidare att Banverksmodellen byggde på missförstånd av Telverkets <strong>inte</strong>rna<br />
organisation. Division Telenät som bildats vid omorganisation 1990 hade hela<br />
resultatansvaret för telefonitjänsten, medan division Teletjänster bara var en stödenhet.<br />
Vidare att det nya telenät som ”Banverket bygger åt Kinnevik, på sina banvallar” 225 bara<br />
skulle ta cirka två år att bygga (marknadsfinansierat), medan en ny järnväg skulle ta ett<br />
decennium att bygga och kräva statlig finansiering. Grundfelet med modellen menade<br />
Hagström var att nätet i verkligheten <strong>inte</strong> var ett naturligt monopol:<br />
”Grundfelet med Kinneviks/Comviks argumentering är dock att den är en logisk<br />
kullerbytta! Man hävdar att Televerkets konkurrensutsatta verksamhet bör separeras<br />
från telenätet (underförstått på grund av att det är ett naturligt monopol) samtidigt som<br />
Comvik är i full färd med att investera i konkurrerande nät (Banverket, Comvik Skyport,<br />
221 Televerket (910325), bilaga<br />
222 Televerket (910405)<br />
223 Televerket (910405)<br />
224 Televerket (910405), s. 3<br />
225 Televerket (910405), s. 3