Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

154
7 NÅGRA SAMMANFATTANDE SLUTSATSER
I det här avslutande kapitlet vill jag försöka dra samman trådar och peka på
sammanfattande slutsatser av undersökningen.
Bakgrunden: Ekonomiska konsekvenser av systemtransformerande
tekniska förändringar hade satt press på riksdagens politiker att
genomdriva konkurrensfrämjande politiska åtgärder
Hoppas som utgångspunkt du håller med mig om att uppsatsen i grunden handlat om hur
samhälleliga drivkrafter, främst politiska, ekonomiska och tekniska, under perioden 1988-
1997 påverkat Sveriges infrastruktursystem för telekommunikationer. Fokus i uppsatsen
har riktats mot frågeställningar kring varför inte ytterligare konkurrensfrämjande
telepolitiska åtgärder vidtogs.
Telesystemet hade, i huvudsak före undersökningsperioden, genomgått en
systemtransformerande teknisk förändring. Främst genom spridning av digital teknik och
spridning av kostnadseffektiv transmissionsteknik (glasfiberteknik och satellitteknik). De
tekniska förändringarnas ekonomiska konsekvenser – ökad volym och variation i utbud av
teletjänster (ökat utrymme för nya producenter) – satte press på riksdagens politiker att
”kratta i manegen” för fler producenter än Telia; att genomdriva konkurrensfrämjande
politiska åtgärder. Bland annat föreslogs att organisatoriskt avskilja hela eller delar av
Telias nätverksamhet, för att säkerställa alla producenter av teletjänster konkurrensneutralt
tillträde till Telias omfattande telenät. Under undersökningsperiodens inledning beslutades
om liknande reformer - organisatorisk separation av nät och flöde - i järnvägssystemet och
elkraftsystemet. En separation av nät och flöde som länge varit i stort sett självklar i
infrasystemen för vägtrafik, luft-, och sjöfart.
Studiens syfte har varit att belysa, analysera och försöka besvara frågan: Varför
organiserades inte Telias nätverksamhet – hela nätet eller det lokala ledningsnätet
(accessnätet) – i ett eller flera separata bolag ? I syftet har också legat att identifiera och
belysa aktörer, händelser och resonemang i de skeenden som ledde fram till regeringarnas
och riksdagsmajoriteternas beslut att inte bilda något nätbolag.
I studien har konstaterats att riksdagsmajoriteter 1991, 1992 och 1997 fattade beslut om att
inte organisatoriskt avskilja hela eller delar av Telias nätverksamhet. 1991 och 1992 gällde
ärendena hela Telias nätverksamhet (”det allmänna telenätet”), medan det 1997 avsåg
Telias lokala ledningsnät, accessnätet.