Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

128
Fördelar med ett separat accessnätsbolag Nackdelar med ett separat accessnätsbolag
1. Ett accessbolag skulle ha en
konkurrensneutral förhandlingsposition
för marknadens alla parter, inklusive
Telia.
2. Genom att accessbolaget skulle teckna
avtal med alla skulle kontroll underlättas,
och Telia skulle därmed undgå misstankar
om favorisering av det egna
försäljningsbolaget.
3. Bildandet av ett accessbolag skulle tvinga
fram en tydlig avgränsning av accessnätets
början och slut, vilket skulle underlätta
kostnadskontroll vid eventuella
diskussioner kring prissättning.
4. Telias bredbandssatsningar 359 i
accessnätet ansågs kunna riskera att
ytterligare förstärka Telias dominans;
eftersom sannolikt ingen annan operatör
bedömdes ha möjlighet att bygga något
liknande inom överskådlig tid.
1. Genom en separation av Telia, kunde
samdriftsfördelar gå förlorade (författarna
exemplifierade med eventuellt krav på
dubblering av servicepersonal).
2. Bildandet av ett separat accessbolag kunde
innebära en fördyring genom ytterligare
administrativ överbyggnad.
3. Ett separat accessbolag ansågs kunna
riskera att hämma den tekniska
utvecklingen (vilket då skulle vara till
nackdel för abonnenterna). Detta på grund
av att utsikterna för lönsamhet i
accessbolaget bedömdes små, vilket i sin
tur då skulle ge för litet utrymme för
investeringar. Promemoriaförfattarna
belyste att de baserade antagandet på
Telias framhållanden av att accessnätet var
mycket dyrt att underhålla.
4. Ett separat accessbolag skulle som nämnts
tvinga fram en avgränsning av accessnätet
(fördel 3). En sådan avgränsning
bedömdes då som mycket svårgenomförd,
och riskerade att påverka den tekniska
utvecklingen. Gränsen kunde komma att
förskjutas beroende på just den tekniska
utvecklingen. 360 En avgränsning
bedömdes alltså (ur olika aspekter) som
både en fördel och en nackdel.
Textruta 6-1. De fördelar och nackdelar ett eventuellt bildande av accessnätsbolag förväntades ge.
Detta enligt Kommunikationsdepartementets promemoria Moderna Telekommunikationer åt alla
från juni 1996 (Ds 1996:38, s.187-188. Tabellen sammanställd av mig).
Vad tyckte då olika aktörer om argumenten ? Vilka aktörer förespråkade ett
accessnätsbolag, och vilka förespråkade det inte ?
359 Refererade till Telias affärsplan för utveckllingsplaner beträffande bredband. Bolaget angavs där ha för avsikt att dels via
komplettering av befintligt kabel-TV-nät, dels med hjälp av nyinvesteringar åstadkomma en närmast total täckning (98%) av
bredband ända ut till abonnenterna senast år 2004. Vilken teknik som förutom kabel-TV-nätet skulle nyttjas framgick inte. Men
förmodligen avsågs de pågående (och allt mer lovande) satsningarna på xDSL-teknik (Digital Subscriber Line). Källa Ds 1996:38,
s. 188
360 Någon närmare redovisning av vilka svårigheterna bedömdes vara gjordes inte. En viktig komponent i sammanhanget var
kanske frågan om hur så kallade utflyttade abonnentsteg skulle hanteras. Telias accessnät hade i takt med digitaliseringen av
kopplingsstationerna (AXE), dels koncentrerat antalet lokalstationer från cirka 6000 till bara 250 (vilket alltså utökade
accessnätet). Och dels i motsatt riktning digitaliserat en allt större del av accessnätet, genom att från lokalstationerna flytta ut
analog-digital-omvandlande enheter längre ut i accessnätet (utflyttade abonnentsteg=koncentratorer och multiplexorer). Skulle
accessnätet avgränsas vid de utflyttade abonnentstegen eller vid lokalstationerna (med all kopplingsintelligens) ?