01.08.2013 Views

Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

tjänster, samtidigt som Televerket fick allt svårare att konkurrenskraftigt erbjuda allt fler<br />

tjänster på de allt mer differentierade marknaderna.<br />

Karlsson har delat in systemtransformationen i tre kronologiska faser. 147 Mellan 1960-talet<br />

och 1979 skapade den tekniska utvecklingen grunden för systemtransformationen, men det<br />

traditionella telekommunikations-/monopolsystemet (monopole regime) var ännu intakt.<br />

1980-1987 skedde en ”gradvis öppning av det traditionella telekommunikationssystemet för<br />

en omförhandling på politisk nivå. Monopolsystemet var utmanat och började förfalla.” 148 .<br />

Under 1988-1993 (alltså den här uppsatsens första tidshalva), ”hade konkurrens som<br />

styrande princip ersatt kärnan i det traditionella monopolsystemet, och grunderna för ett<br />

reformerat system framförhandlades” 149 . Karlsson konstaterade alltså att konkurrens som<br />

styrande princip etablerats vid början av den<br />

här uppsatsens undersökningsperiod (1988).<br />

Televerkets generaldirektör 1977-1994, Tony<br />

Hagström, har analyserat förändringarna på<br />

ett liknande sätt:<br />

”Ytterst var det den tekniska utvecklingen,<br />

som så att säga sprängde den gamla<br />

världen. Det var tre tekniska revolutioner,<br />

som i sin tur initierade en<br />

marknadsrevolution. De tekniska<br />

revolutionerna var digitaliseringen (som<br />

delvis suddade bort gränsen mellan<br />

telekombranschen och databranschen),<br />

kommunikationssatelliterna och fiberoptikens enorma kapacitet till lågt pris. Den<br />

samlade effekten blev att det tidigare s k naturliga monopolet på teleområdet vittrade<br />

ner och måste ersättas av normala marknadsförhållanden, dvs konkurrens på en öppen<br />

marknad.” 150<br />

Av intresse för analys av systemtransformationen kan också analyser av<br />

etermediabranschens förändringar vara. En etermediabransch (radio och TV) som ju allt<br />

mer konvergerade in mot andra IT-branschers områden (och vice versa). Historikern och<br />

professorn i journalistik, Stig Hadenius, analyserade 1998 den process som hade lett till<br />

liberalisering av rätten att producera (sända) etermediatjänster i Sverige. 151 Han kallade<br />

147<br />

Se Karlsson 1998, s. 330-331. Det jag kallar systemtransformation (i Kaijsers mening) benämner Karlsson ”system<br />

reconfiguration”. Antar att uttrycken är synonyma.<br />

148<br />

Karlsson 1998, s. 330-331<br />

149<br />

Karlsson 1998, s. 331 (min översättning).<br />

150<br />

Lernevall & Åkesson, 1997, s. 12-13; En sammanfattning av vad Tony Hagström själv ansett särskilt intressant och viktigt<br />

under sin chefsperiod, inledning till Svenska Televerket 1966-1993. Skrivet i maj 1995.<br />

151<br />

Hadenius 1998, s. 314-328. Boken är den första stora sammanfattningen av det sedan 1992 pågående forskningsprojektet<br />

Etermedierna i Sverige. Hadenius inleder: ”Denna bok skall försöka skildra förutsättningarna för verksamheten inom radio och<br />

TV i Sverige. Avsikten är att sätta in radion i ett större sammanhang, politiskt, ekonomiskt och socialt. Det genomgående temat är<br />

den kamp som pågått kring radio- och TV-monopolet.”<br />

59

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!