Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
tjänster, samtidigt som Televerket fick allt svårare att konkurrenskraftigt erbjuda allt fler<br />
tjänster på de allt mer differentierade marknaderna.<br />
Karlsson har delat in systemtransformationen i tre kronologiska faser. 147 Mellan 1960-talet<br />
och 1979 skapade den tekniska utvecklingen grunden för systemtransformationen, men det<br />
traditionella telekommunikations-/monopolsystemet (monopole regime) var ännu intakt.<br />
1980-1987 skedde en ”gradvis öppning av det traditionella telekommunikationssystemet för<br />
en omförhandling på politisk nivå. Monopolsystemet var utmanat och började förfalla.” 148 .<br />
Under 1988-1993 (alltså den här uppsatsens första tidshalva), ”hade konkurrens som<br />
styrande princip ersatt kärnan i det traditionella monopolsystemet, och grunderna för ett<br />
reformerat system framförhandlades” 149 . Karlsson konstaterade alltså att konkurrens som<br />
styrande princip etablerats vid början av den<br />
här uppsatsens undersökningsperiod (1988).<br />
Televerkets generaldirektör 1977-1994, Tony<br />
Hagström, har analyserat förändringarna på<br />
ett liknande sätt:<br />
”Ytterst var det den tekniska utvecklingen,<br />
som så att säga sprängde den gamla<br />
världen. Det var tre tekniska revolutioner,<br />
som i sin tur initierade en<br />
marknadsrevolution. De tekniska<br />
revolutionerna var digitaliseringen (som<br />
delvis suddade bort gränsen mellan<br />
telekombranschen och databranschen),<br />
kommunikationssatelliterna och fiberoptikens enorma kapacitet till lågt pris. Den<br />
samlade effekten blev att det tidigare s k naturliga monopolet på teleområdet vittrade<br />
ner och måste ersättas av normala marknadsförhållanden, dvs konkurrens på en öppen<br />
marknad.” 150<br />
Av intresse för analys av systemtransformationen kan också analyser av<br />
etermediabranschens förändringar vara. En etermediabransch (radio och TV) som ju allt<br />
mer konvergerade in mot andra IT-branschers områden (och vice versa). Historikern och<br />
professorn i journalistik, Stig Hadenius, analyserade 1998 den process som hade lett till<br />
liberalisering av rätten att producera (sända) etermediatjänster i Sverige. 151 Han kallade<br />
147<br />
Se Karlsson 1998, s. 330-331. Det jag kallar systemtransformation (i Kaijsers mening) benämner Karlsson ”system<br />
reconfiguration”. Antar att uttrycken är synonyma.<br />
148<br />
Karlsson 1998, s. 330-331<br />
149<br />
Karlsson 1998, s. 331 (min översättning).<br />
150<br />
Lernevall & Åkesson, 1997, s. 12-13; En sammanfattning av vad Tony Hagström själv ansett särskilt intressant och viktigt<br />
under sin chefsperiod, inledning till Svenska Televerket 1966-1993. Skrivet i maj 1995.<br />
151<br />
Hadenius 1998, s. 314-328. Boken är den första stora sammanfattningen av det sedan 1992 pågående forskningsprojektet<br />
Etermedierna i Sverige. Hadenius inleder: ”Denna bok skall försöka skildra förutsättningarna för verksamheten inom radio och<br />
TV i Sverige. Avsikten är att sätta in radion i ett större sammanhang, politiskt, ekonomiskt och socialt. Det genomgående temat är<br />
den kamp som pågått kring radio- och TV-monopolet.”<br />
59