Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

More documents

Recommendations

Info

16 uppdelning. 9 Arbetet syftade dock inte till att ingående analysera varför så var fallet. Mer i centrum för Karlssons studie stod teknikens roll generellt i liberaliseringen av Sveriges telekommunikationer (se sidan 58). Avhandlingen omfattade heller inte den här uppsatsens senare tidshalva (1994-1997). Näraliggande forskning utförs också på Handelshögskolan i Stockholm vid Sektionen för marknadsföring, distributionsekonomi och industriell dynamik (D-sektionen). I februari 1997 etablerades i nära anslutning till D-sektionen centret Center for Information and Communications Research (CIC). 10 Där bedrivs ekonomisk forskning om telekommunikation. Centret syftar också till att stimulera, koordinera och stödja externa arbeten inom ämnesområdet samt fungera som plattform för internationellt inriktad forskning. Vid D-sektionen och CIC har Dimitrios Ioannidis arbetat med en doktorsavhandling om hur Televerkets/Telias (interorganisatoriskt) strategiska agerande har påverkats av och påverkat nationell telepolitik och nationellt beslutsfattande inom teleområdet. Jag har haft tillgång till Ioannidis avhandling(doktorerade i september 1998), samt träffat honom i samband med ett workshop vid CIC (om aktuell nordisk IT-historisk forskning). Hans syften och frågeställningar ligger alltså nära den här uppsatsens, men har en bredare och mer rent företagsekonomisk inriktning (interorganisatorisk strategi). Carl- Fredrik Helgesson, också vid D-sektionen och CIC, har även han forskat om näraliggande ämnesområden. 11 Noterats har även en telepolitisk studie av statens engagemang i telesystemet för hundra år sedan; Eric Beckmans examensarbete vid Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH: Telefondebatten i riksdagen: En studie i argumentering om statligt engagemang under perioden 1884-1918. I ett sent skede av arbetet hittade jag också fram till Erik Bohlin, docent vid Institutionen för Industriell dynamik, sektionen Teknikens ekonomi och organisation, vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Bohlin har ägnat stor del av sin (ekonomiska) forskning åt telekommunikationsområdet, och är också knuten till CIC. 12 Bohlin har bland annat 9 Karlsson 1998, s. 293 10 Internet 980820, www.cic.hhs.se/about/ 11 Helgesson argumenterar emot naturligheten i så kallade naturliga monopol (se teori), med empiriska exempel från det svenska telesystemets historia. Helgesson visade att det i själva verket handlar om samhälleligt konstruerade organisationsformer. Han betonar också vikten av att förstå att även ”konkurrensformen” är en samhälleligt konstruerad organisationsform. (Källa: Helgesson 1998). Se även Helgesson 1992 12 Erik Bohlin var 1998 medlem i ledningsgruppen för föreningen International telecommunications society (ITS), samt medlem i ledningen för European Network för Communications and Information Perspective (ENCIP). Bohlin har också bedrivit telekommunikationsrelaterad forskning vid Handelshögskolan i Stockholm, universitetet i Osaka (Japan), universitetet i Honolulu (USA), samt Keio-universitetet i Tokyo (Japan).
medverkat i en bok om de sentida förändringarna i telesystemet: Telecommunications Transformation: Technology, Strategy and policy (1998). Arbeten av professorn i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna (genom Uppsala universitet), Lars Hultkrantz, har varit väldigt betydelsefulla för studien. 13 Hultkrantz har utrett den sentida telepolitiken ur ekonomisk-teoretiskt perspektiv. Har också tillsammans med civilekonomen Maria Bergendal-Gerholm, på uppdrag av Finansdepartementets Expertgrupp för studier i offentlig ekonomi (ESO), (1996) presenterat förslag om politiska åtgärder i telesystemet. De föreslog bland annat strukturell delning av Telia (skapande av ett accessnätsbolag). Fler ekonomer har tangerat ämnesområdet. Till exempel docenten i företagsekonomi vid Uppsala universitet, Erik Hörnell. Tillika Enhetschef (Telematik) vid Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), och tidigare chefsekonom vid Ingenjörsvetenskapsakademien. Hörnell har analyserat samspel mellan informationsteknik och ekonomi, och (1996) bland annat pekat på förhållandet att betydande delar av den svenska lagstiftningen (i mycket generella termer!) fördröjt positiva samhällskonsekvenser av ny informationsteknik. 14 Vid Umeå universitet, Institutionen för ekonomisk historia, har under uppsatsarbetets gång pågått ett projekt med titeln Transporter och kommunikationer i perspektiv: Marknader och regelförändringar i svensk kommunikationssektor under 100 år (lett av professor Olle Krantz). Lena Andersson-Skog har där fokuserat på telekommunikationernas utveckling. 15 Projektet har utförts i nära samverkan med institutionen för ekonomisk historia vid Uppsala universitet. 16 Vid högskolan i Örebro har journalisten Lars Ilshammar arbetat med en doktorsavhandling i historia om svensk data-/tele-/IT-politk från cirka 1970. 17 Hans studie har dock vad jag förstår haft betydligt bredare syften än den här uppsatsen. Har inte närmare tagit del av hans arbete (som enligt honom själv 1998 också var under organisatorisk, finansiell och ämnesmässig omstrukturering). 13 Hultkrantz 1993, Hultkrantz 1996, samt Ds 1996:29 14 Thorsson 1996. Hörnell efterlyste mer av visioner i IT-politiken. 15 Internet 980723, www.hh.umu.se/ekhist/kommpers.html, Blomkvist & Kaijser (red.) 1998 16 www.ekhist.uu.se, Skårfors 1997 (Ett av forskningsresultaten) 17 Internet 980723, www.hoe.se/org/inst/hum/historia/hist.personer.html 17
Page 2 and 3: VARFÖR AVSKILJDES INTE TELIAS NÄT
Page 4 and 5: 2 SYSTEMTRANSFORMERANDE TEKNISKA F
Page 6 and 7: 4 UTREDNINGAR INITIERADE AV REGERIN
Page 8 and 9: 6 Argumentet om betydelsen av teles
Page 10 and 11: 8 Sidan avsiktligt tom
Page 12 and 13: 10 1988 var också årtalet för en
Page 14 and 15: 12 Metod och avgränsningar Min met
Page 16 and 17: 14 Källor och källvärdering Figu
Page 20 and 21: 18 Figur 1-3. Den reala tillväxten
Page 22 and 23: 20 I november 1998 efterlyste tidni
Page 24 and 25: 22 Sidan avsiktligt tom
Page 26 and 27: 24 Televerksamhet är ett bredare b
Page 28 and 29: 26 Den andra viktiga institutionell
Page 30 and 31: 28 Då detta är sagt, tillåter ja
Page 32 and 33: 30 kanske främst av Arne Kaijser.
Page 34 and 35: 32 etc. 52 Telesystemets systemvari
Page 36 and 37: 34 doktrinen om nödvändiga facili
Page 38 and 39: 36 Mera dynamiska egenskaper - Flas
Page 40 and 41: 38 Fortsatte med militära behov -
Page 42 and 43: 40 (som grundats 1876) att framgån
Page 44 and 45: 42 statliga budgetreform som 1911 g
Page 46 and 47: 44 kom dock att ta längre tid än
Page 48 and 49: 46 1986 beslutade Televerket och re
Page 50 and 51: 48 I takt med att transmissionskapa
Page 52 and 53: 50 Teknisk utveckling ökade kapaci
Page 54 and 55: 52 Under 1980-talet skulle permanen
Page 56 and 57: 54 börja gälla 1 juli 1993), stä
Page 58 and 59: 56 1997 i appendix). I samma beslut
Page 60 and 61: 58 både utrustningar och teletjän
Page 62 and 63: 60 perioden 1977-1987 för ”Uppl
Page 64 and 65: 62 1981 bytte Företagstelefon AB n
Page 66 and 67: 64 Telia ökade under 1994-1997 sin
Page 68 and 69:
66 Tele2 började erbjuda Internett
Page 70 and 71:
68 I december 1989 hade Comvik Skyp
Page 72 and 73:
70 Källa: Stelacon 1998, s.7, s.36
Page 74 and 75:
72 att deras lösning helt var en p
Page 76 and 77:
74 Genom en ökad konkurrens skulle
Page 78 and 79:
76 Men ingen nätavskiljande reform
Page 80 and 81:
78 vad det kostar. Blir dyrt för m
Page 82 and 83:
80 kom nämligen i sitt beslut den
Page 84 and 85:
82 [---] Vi skall inte göra samma
Page 86 and 87:
84 skulle få de konsekvenser som e
Page 88 and 89:
86 i) ”Den tekniska utvecklingen
Page 90:
88 tillståndsreglering för infras
Page 93 and 94:
förmodligen ökade inflytandet. 26
Page 95 and 96:
Figur 5-2. Televerkets största tel
Page 97 and 98:
adjungerad professor vid Handelshö
Page 99 and 100:
senaten och representanthuset, om d
Page 101 and 102:
• Det svenska elsystemet betrakta
Page 103 and 104:
konkurrens förvisso nått längre
Page 105 and 106:
Figur 5-3. Översiktlig bild från
Page 107 and 108:
Ytterligare ett relevant förhålla
Page 109 and 110:
Figur 5-8. Morgondagens telenät en
Page 111 and 112:
Figur 5-10. Telias organisation eft
Page 113 and 114:
ehövdes för förväntat mycket st
Page 115 and 116:
Glasfiberteknik började introducer
Page 117 and 118:
transportnät för teletrafiken. Yt
Page 119 and 120:
assymetriska åtgärder ? Det vill
Page 121 and 122:
samtrafikpriser, som då blev beroe
Page 123 and 124:
enligt en artikel i Telias tekniska
Page 125 and 126:
Förslag och utredningar om att ska
Page 127 and 128:
Författarna gjorde i rapporten en
Page 129 and 130:
1. Separat ekonomisk redovisning, m
Page 131 and 132:
Många remissinstanser ville ha ett
Page 133 and 134:
att dominera så starkt att knappt
Page 135 and 136:
Många var också osäkra (oktober
Page 137 and 138:
Noteras kan att Telia var aktiv med
Page 139 and 140:
operatörer måste ges likvärdig t
Page 141 and 142:
en centerpartist och en kristdemokr
Page 143 and 144:
I det första steget borde ytterlig
Page 145 and 146:
För bildandet av ett accessnätsbo
Page 147 and 148:
Den socialdemokratiska regeringen n
Page 149 and 150:
Det förefaller för mig (utan att
Page 151 and 152:
”Det finns ju de som har talat om
Page 153 and 154:
element. Vattenfall gjorde utländs
Page 155 and 156:
anläggning av nya parallella ”ha
Page 157 and 158:
1988-1995: Systemtrögheten mycket
Page 159 and 160:
åtskillnad mellan nät och tjänst
Page 161 and 162:
Bra eller dåligt att inget separat
Page 163 and 164:
Fölster, Stefan, Del I: Systemskif
Page 165 and 166:
Stråth, Bo, Folkhemmet mot Europa:
Page 167 and 168:
Utredningar initierade av regeringe
Page 169 and 170:
s. 73: Bilden till vänster [”Sto
Page 171 and 172:
Telepolitikens inriktning: − ”S
Page 173 and 174:
… tillät tredjepartstrafik … I
Page 175 and 176:
2 § Bestämmelserna i lagen syftar
Page 177 and 178:
Inom den Europeiska Unionen (EU) ha
Page 179 and 180:
”Målen för en nationell IT-stra
Page 181 and 182:
En schematisk bild av grundtanken i
Page 183 and 184:
stadium’ betraktas som viktiga f
Page 185 and 186:
konkretiserades i Bangemanngruppens
Page 187 and 188:
Ett antal länder fick dispenser ti
Page 189 and 190:
Med telepolitiskt handlingsutrymme
show all

Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?