Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Konkurrens - på marknader eller om marknader ?
I kapitlet vill jag också belysa en viktig aspekt av hur marknaden fungerar ur
slutkundsperspektiv, för att samtidigt observera och betona konkurrensbegreppets
mångtydighet.
Vad menas egentligen med konkurrens i telesystemet ?
Är det frågan om konkurrens på marknader eller konkurrens om marknader ? Det vill säga
handlar konkurrensutsatt handel med teletjänster om att flera företag konkurrerar om
samma kunder och samma informationsflöde (samtal/bitförmedlingar) - konkurrens på en
marknad (marknadskonkurrens) ?
Eller handlar det snarare om att flera företag konkurrerar om att - under en viss tidsrymd -
få svara för en kunds alla informationsflöden under den tiden, eller få svara för en eller
flera kunders speciella informationsflöden under en given tid (exempelvis på en speciell
sträcka) - konkurrens om en marknad (jämför anbudskonkurrens) ?
Svaret ligger (1988-1999) i de flesta fall någonstans emellan de två alternativen. Få kunder
i telesystemet har för varje momentan informationsförmedling möjlighet att fritt (spontant)
välja producent av den aktuella teletjänsten. I stort sett alltid måste kunden först (på ett ofta
förhållandevis byråkratiskt sätt) teckna avtal med alla producenter som han eller hon vill ha
möjlighet att köpa tjänsten från. Avtalen kallas som bekant ofta abonnemang (franska;
”beställning och betalning i förväg för rätten att under viss tid få en serie av likartade
varor eller tjänster”[Bra Böcker]). Avtal som alltså binder kunden under en förhållandevis
lång tidsperiod. Vad jag förstår ingen helt renodlad konkurrens på marknaden.
Dock heller inte renodlad anbudskonkurrens. Upphandlingarna (köpen) av teletjänster är
framför allt inte lika rättsligt formaliserade som upphandlingsprocedurerna vid traditionella
anbudstävlingar. Utom för de flesta offentliga organisationernas köp, som enligt lag måste
ske just genom formaliserade anbudstävlingar. Om de offentliga upphandlingsbeloppen
överstiger vissa tröskelvärden måste köpen dessutom ske på extra formaliserade (rättvisa)
sätt. För försörjningstjänster av infrastrukturkaraktär, som köp av teletjänster, gäller
särskilda (högre) tröskelvärden, relativt andra varor och tjänster. 38
38 Lagen om offentlig upphandling, LOU (SFS 1994:614; tröskelvärden m.m. framgår av SFS 1998:159). Lagen om offentlig
upphandling trädde i kraft 1 januari 1994 (som ett led i den europeiska integrationen; EES-avtalet). Staten, kommunerna och
landstingen köper årligen varor och tjänster för ungefär 250 miljarder kronor.
(footnote continued)
27