Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
förmodligen ökade inflytandet. 262 Ordförandeposten hade, enligt journalisten Christer<br />
Isaksson, bortförhandlats till socialdemokraterna hösten 1991. 263<br />
• Kristdemokraternas åsikt både före valet 1991 och därefter är för mig oklar. Partiets<br />
åsikter i regeringsställning kan ha haft förhållandevis stor betydelse eftersom Mats Odell<br />
(kd) var kommunikationsminister.<br />
• Centerns åsikter är också oklara. Har <strong>inte</strong> funnit några motioner i ärendet, men i<br />
praktiken intog de en negativ hållning genom att lägga ner sina röster vid voteringen i<br />
riksdagen (i juni 1991), samt för att de var medansvariga för fyrpartiregeringens<br />
bortförande av ärendet från dagordningen 1992. Noteras kan att förre partiledaren och<br />
statsministern Thorbjörn Fälldin satt som ordförande i Televerket under den aktuella<br />
perioden (1988-1993). 264<br />
• Miljöpartiets åsikter var också något oklara. I en följdmotion i mars 1991 till den<br />
socialdemokratiska regeringens tillväxtproposition menade sju miljöpartister att<br />
Televerkskoncernen borde delas. 265 De konkurrensutsatta delarna skulle skiljas från<br />
affärsverket i separata bolag eller eventuellt till en sammanhållen koncern.<br />
”Monopolverksamheten, det nationella telenätet och rundradio- och TV-näten, bör även<br />
i fortsättningen drivas i verksform under riksdagens och regeringens kontroll. De lokala<br />
kabel-TV-näten som är av typisk monopolkaraktär bör lämpligen försäljas till<br />
kommunerna eller på annat sätt ställas under demokratisk kontroll” 266 . I praktiken<br />
ställde sig miljöpartiet dock negativa till en uppdelning. I riksdagsvoteringen (om<br />
moderaters och folkpartisters reservation) lade alla miljöpartister ned sina röster.<br />
Miljöpartiet invaldes <strong>inte</strong> i riksdagen hösten 1991.<br />
• Vänsterpartiet förde en politik för ökat statligt ägande och ansvar i telesystemet och<br />
förepråkade <strong>inte</strong> en uppdelning av Televerket. 267<br />
• Ny demokrati kom in i riksdagen 1991 och förde då lika politik i ärendet som<br />
moderaterna och folkpartiet dittills gjort. Åtminstone till sommaren eller hösten 1992.<br />
Därefter fördes inga åsikter fram i ärendet (vad jag funnit). Under den här tiden<br />
formades ju regeringens beslut att <strong>inte</strong> utreda frågan vidare. Ny demokratis roll i<br />
processen är för mig oklar, och kunde utredas vidare. Bidrog till exempel<br />
prestigemässiga motsättningar mellan främst folkpartiet och ny demokrati, till att<br />
folkpartiet och kanske även moderaterna tonade ner sina önskemål om separation av<br />
Televerket - på grund av att just ny demokrati drev frågan ? Ville fyrpartiregeringens<br />
moderater och folkpartister utreda separation av Televerket i högre grad än<br />
regeringskollegorna i centern, och i högre grad än den ansvarige<br />
kommunikationsministern Mats Odell och hans partikamrater i kristdemokraterna ?<br />
Dimitrios Ioannidis, som skrivit en doktorsavhandling om vad han kallar <strong>Telias</strong><br />
”<strong>inte</strong>rorganisatoriska strategiska utveckling”, har mot bakgrund av en <strong>inte</strong>rvju med<br />
Televerkets före detta generaldirektör Tony Hagström, angett att centern, kds och<br />
262<br />
Riksdagens ledamöter respektive år (riksmöte) [Trafikutskottets sammansättning], se också Isaksson 1994, s. 109 [om<br />
regeringsbildningen hösten 1991]<br />
263<br />
Enligt journalisten Christer Isaksson, som följde fyrpartiregeringens arbete på nära håll och därefter skrev en bok om det, var<br />
ledamöterna i den moderata riksdagsgruppen överraskade och besvikna över att <strong>inte</strong> Rolf Clarksson blev varken<br />
kommunikationsminister eller ordförande i Trafikutskottet. Clarksson hade varit vice ordförande i Trafikutskottet i 11 år och<br />
ledamot sedan 1971. Alltså precis lika länge som ordföranden Birger Rosqvist varit ledamot i utskottet (Isaksson 1994, s. 109,<br />
Riksdagens ledamöter).<br />
Som orientering: Tillsättningen av utskottsmedlemmar (dess 17 ordinarie samt minst lika många suppleanter) sker vid början av<br />
varje valperiod. Varje partis antal utskottsmedlemmar ska spegla partiernas relativa storlek i riksdagen. Partierna föreslår själva<br />
representanter, men riksdagen (kammaren) beslutar. Utskotten väljer sedan själva sin ordförande. (Källa: Internet,<br />
www.riksdagen.se, samt telefonkontakt med informationstjänsten vid riksdagen).<br />
264 Lernevall & Åkesson 1997, Appendix 1. Fälldin ersatte 1988 Tony Hagström, som dittills varit både styrelseordförande och<br />
generaldirektör (samtidigt).<br />
265 Mot. 1990/91:N42, s. 10<br />
266 Mot. 1990/91:N42, s. 10<br />
267 Mot. 1990/91:T54<br />
91
Change language