Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1. Separat ekonomisk redovisning, men inga organisatoriska förändringar.<br />
2. Bildande av ett eget bolag inom Telia.<br />
3. Bildande av ett separat externt bolag, men under samma ägare (staten).<br />
4. Bildande av ett separat externt bolag, med annan ägare än staten (exempelvis klubb av<br />
operatörer).<br />
Den första lösningen innebar att Telia kunde förbli homogent, men att Post- och<br />
telestyrelsen skulle kunna kräva en kostnads- och intäktsredovisning av verksamhet knuten<br />
till accessnätet. Medan då de tre övriga lösningarna skulle kräva separation av <strong>Telias</strong><br />
moderbolag. Promemoriaförfattarna kom alltså att förorda lösning nummer ett - endast en<br />
ekonomisk särredovisning. Detta då i kombination med en striktare reglering av priset och<br />
andra villkor för samtrafik.<br />
Argumenten för respektive emot bildandet av ett accessnätsbolag, kan nog <strong>inte</strong> sägas ha<br />
varit särskilt väl utredda. Åtminstone redovisades <strong>inte</strong> några längre resonemang i frågan.<br />
Argumenteringarna avhandlades på en knapp A5-sida i den 288-sidiga promemorian (se<br />
textruta). 358<br />
Kostnader för särskilda uppgifter som ålagts operatören, t.ex. samhällsomfattande tjänster, får <strong>inte</strong> tas ut via samtrafikavgifter.<br />
För att underlätta myndigheternas kontroll åläggs alla operatörer som bedriver samtrafik och som har ett betydande inflytande på<br />
marknaden att ha separat redovisning av samtliga kostnader och intäkter förknippade med samtrafik.<br />
Organisationer med betydande inflytande på den relevanta marknaden skall tillmötesgå alla rimliga önskemål om anslutning till<br />
nätet vad avser geografiska hopkopplingspunkter, nivåer, nätprotokoll etc. De åläggs vidare att publicera standardprislistor<br />
nedbrutna i komponenter enligt marknadens behov. Krav får ställas på den dominerande operatören att upprätta särskild<br />
redovisning för accessnätsverksamheten.<br />
Tillsynsmyndigheten får utvidgade befogenheter på ett antal punkter. Den ges möjlighet att föreskriva vad som skall ingå i ett<br />
avtal. I undantagsfall kan den kräva ändringar i standardprislistor. Tillsynsmyndigheten skall vidare kunna ålägga operatörer att<br />
bedriva samtrafik om viktiga samhällsintressen så kräver. Den får därtill möjligheter att sätta tidsgränser för förhandlingar samt<br />
inom sex månader fatta beslut om priser och villkor om medling <strong>inte</strong> givit resultat.<br />
Myndighetens beslut skall även fortsättningsvis kunna överklagas till länsrätten, därefter till kammarrätten och i sista hand<br />
Regeringsrätten.” (Ds 1996:38, s. 178-179).<br />
358 Ds 1996:38, s. 187-188.<br />
127