Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

More documents

Recommendations

Info

64 Telia ökade under 1994-1997 sina marknadsandelar av GSM-marknaden till över 50 % - Både Comviqs och Europolitans andelar minskade 60% 40% 20% 0% Marknadsandelar GSM-telefoni 48% 28% 24% 54% 23%23% 1994 (1100Mkr) 1997 (6200Mkr) Telia Comviq Europolitan Figur 4-6. Telias marknadsandelar av GSMmarknaden ökade under perioden 1994-1997 till 54 %. Detta samtidigt som både Europolitans och Comviqs andelar minskade. Var det ett tecken på brister i konkurrensmarknadens konstruktion ? (Källa: Stelacon AB (maj 1998)) Lite intressant att konstatera, i en studie där konkurrensaspekter står i fokus, är faktumet att Telia ökade sin marknadsandel av GSM- marknaden under 1994-1997. Detta på ”bekostnad” av både Comviqs och Europolitans andelar. Telias andel ökade till över hälften. Till betydande del nog beroende på redan etablerade kundrelationer med Telias NMT-kunder, och de fördelar det hade då de bytte system till GSM. Konstaterandet att Telias dominans ökat på GSM-marknaden kan möjligen ändå ses som tecken på brister i konstruktionen av 1994-1997 års konkurrensmarknad. Så långt de mobilt anslutna teletjänsternas nya producenter (se även under rubriken Marknaden för telekommunikationer […], för en marknadsöversikt i diagramform). Mot konkurrens även om fast anslutna teletjänster … Comvik Skyport AB bildades 1985 (från 1991 Tele2 AB) … Den första privata operatören för fasta teletjänster i Sverige sedan 1920-talet skulle komma att bli Kinneviksägda Comvik Skyport AB. Företaget bildades 1985 och bytte 1991 namn till Tele2 AB. 166 Volvo Data AB kom att bli Comvik skyports första kund efter att de fått nej från Televerket att etablera en satellitförbindelse mellan Volvos anläggningar i Göteborg och USA (Televerket bildade den 1 januari 1987 ett separat företag för sådan internationell datakommunikationstrafik, Scandinavian Telecommunication Services AB). 167 Under en konferens i Cannes 1985 lär Comviks VD Torsten Press ha fått klart för sig att ”telemonopolen” tog ut kraftiga överpriser på internationell telefoni, och att det skulle finns ledig satellitkapacitet i kommunikationssatelliter. 168 Den 4 november 1985 lämnade Comvik Skyport sin första ansökan till Televerket om att få disponera frekvensutrymme för länktrafiken till den amerikanska privata satellit vars ägarföretag man redan tecknat avtal med (Panamsat). 169 Efter omfattande konflikter och utredande med 166 Televerket (910419), Årsredovisningen för Tele2 AB 1990; På en presskonferens den 18 april 1991 på Sergel Plaza hotel i Stockholm meddelade (i ett inledningsanförande) VDn för Industriförvaltnings AB Kinnevik, Daniel Johannesson, att Comvik Skyport AB den dagen bytte namn till Tele2 AB. Årsredovisningen för 1990 anger dock ”Tele2 AB (tidigare Comvik Skyport)”, men det beror förmodligen på att årsredovisningen lämnades in under våren 1991 eller senare. (Källa: Televerket (910419)) 167 Karlsson 1998, s. 264, 257;.Provverksamhet inleddes (med Volvo) under 1988. (Källa: Odelberg 1995, s. 99-100) 168 Odelberg 1995, s. 99-100. 169 Karlsson 1998, s. 258.
Televerket, Kommunikationsdepartementet (socialdemokratisk regering), Konkurrensombudsmannen, folkpartiet, och Comvik (Skyport) som nyckelaktörer, beslutade i oktober 1988 den socialdemokratiska regeringen att Comvik Skyport skulle få sitt tillstånd. Fem år efter ansökan till Televerket öppnade Comvik Skyport (1990) sin första teletjänst. 170 Statliga Sunet drog in Internet till Sverige 1988 En annan organisation som skulle få stor betydelse för utvecklingen av Sveriges telekommunikationer var statliga Swedish university network, Sunet. 1988 började Sunet erbjuda anslutna universitet (och mycket snart även några andra organisationer) kommunikation med Internetprotokollen TCP/IP. 171 IP-förbindelser upprättades med universitet både i och utanför Norden (anslutning till nordiska NORDUnet, med från 1988 IP-baserad förbindelse till USA, samt IP-baserad anslutning till EUnet med förbindelser till övriga Europa). Sunets roll i Internets svenska historia är utan tvekan helt Figur 4-7. Swedish university network, Sunet, 1990. Började erbjuda anslutna universitet TCP/IP (Internet) 1988. central. Sunet hade bildats omkring 1980 efter initiativ av Forskningsrådsnämnden (som förutsåg ett stort behov av att samutnyttja de svenska högskolornas datorer). Efter inledande finansiering av Forskningsrådsnämnden och Styrelsen för teknisk utveckling, fick Sunet 1988 anslag genom Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Sunet leddes sedan starten av (som chefredaktören för Televerkets tekniska tidning skrev 1990) ”Hans Wallberg, energisk, vältalig och visionär kommunikationsapostel vid Umeå Datamaskincentral” 172 . Sunet hade tidigare köpt X.25-tjänster från Televerket, men övergick i och med introduktionen av TCP/IP allt mer till att (permanent) hyra (64 kbps-)förbindelser av Televerket. Nämnas kan också, kanske mer anekdotiskt, att landsdomänen .se registrerades 1986 av (senare?) driftschefen vid Sunet, Björn Eriksen. 170 Första tjänsten innehöll (1990) telefoni, elektronisk post, datakommunikation, och videokonferenskommunikation mellan Volvos anläggningar i Göteborg och deras anläggningar i Greensboro, USA. (Källa: Karlsson 1998, s. 265) 171 Svenska delen av Internet 1997, s. 145. Avsnittet även baserat på Fredriksson 1990. 172 Fredriksson 1990, s. 23. 65
Page 2 and 3:
VARFÖR AVSKILJDES INTE TELIAS NÄT
Page 4 and 5:
2 SYSTEMTRANSFORMERANDE TEKNISKA F
Page 6 and 7:
4 UTREDNINGAR INITIERADE AV REGERIN
Page 8 and 9:
6 Argumentet om betydelsen av teles
Page 10 and 11:
8 Sidan avsiktligt tom
Page 12 and 13:
10 1988 var också årtalet för en
Page 14 and 15:
12 Metod och avgränsningar Min met
Page 16 and 17: 14 Källor och källvärdering Figu
Page 18 and 19: 16 uppdelning. 9 Arbetet syftade do
Page 20 and 21: 18 Figur 1-3. Den reala tillväxten
Page 22 and 23: 20 I november 1998 efterlyste tidni
Page 24 and 25: 22 Sidan avsiktligt tom
Page 26 and 27: 24 Televerksamhet är ett bredare b
Page 28 and 29: 26 Den andra viktiga institutionell
Page 30 and 31: 28 Då detta är sagt, tillåter ja
Page 32 and 33: 30 kanske främst av Arne Kaijser.
Page 34 and 35: 32 etc. 52 Telesystemets systemvari
Page 36 and 37: 34 doktrinen om nödvändiga facili
Page 38 and 39: 36 Mera dynamiska egenskaper - Flas
Page 40 and 41: 38 Fortsatte med militära behov -
Page 42 and 43: 40 (som grundats 1876) att framgån
Page 44 and 45: 42 statliga budgetreform som 1911 g
Page 46 and 47: 44 kom dock att ta längre tid än
Page 48 and 49: 46 1986 beslutade Televerket och re
Page 50 and 51: 48 I takt med att transmissionskapa
Page 52 and 53: 50 Teknisk utveckling ökade kapaci
Page 54 and 55: 52 Under 1980-talet skulle permanen
Page 56 and 57: 54 börja gälla 1 juli 1993), stä
Page 58 and 59: 56 1997 i appendix). I samma beslut
Page 60 and 61: 58 både utrustningar och teletjän
Page 62 and 63: 60 perioden 1977-1987 för ”Uppl
Page 64 and 65: 62 1981 bytte Företagstelefon AB n
Page 68 and 69: 66 Tele2 började erbjuda Internett
Page 70 and 71: 68 I december 1989 hade Comvik Skyp
Page 72 and 73: 70 Källa: Stelacon 1998, s.7, s.36
Page 74 and 75: 72 att deras lösning helt var en p
Page 76 and 77: 74 Genom en ökad konkurrens skulle
Page 78 and 79: 76 Men ingen nätavskiljande reform
Page 80 and 81: 78 vad det kostar. Blir dyrt för m
Page 82 and 83: 80 kom nämligen i sitt beslut den
Page 84 and 85: 82 [---] Vi skall inte göra samma
Page 86 and 87: 84 skulle få de konsekvenser som e
Page 88 and 89: 86 i) ”Den tekniska utvecklingen
Page 90: 88 tillståndsreglering för infras
Page 93 and 94: förmodligen ökade inflytandet. 26
Page 95 and 96: Figur 5-2. Televerkets största tel
Page 97 and 98: adjungerad professor vid Handelshö
Page 99 and 100: senaten och representanthuset, om d
Page 101 and 102: • Det svenska elsystemet betrakta
Page 103 and 104: konkurrens förvisso nått längre
Page 105 and 106: Figur 5-3. Översiktlig bild från
Page 107 and 108: Ytterligare ett relevant förhålla
Page 109 and 110: Figur 5-8. Morgondagens telenät en
Page 111 and 112: Figur 5-10. Telias organisation eft
Page 113 and 114: ehövdes för förväntat mycket st
Page 115 and 116: Glasfiberteknik började introducer
Page 117 and 118:
transportnät för teletrafiken. Yt
Page 119 and 120:
assymetriska åtgärder ? Det vill
Page 121 and 122:
samtrafikpriser, som då blev beroe
Page 123 and 124:
enligt en artikel i Telias tekniska
Page 125 and 126:
Förslag och utredningar om att ska
Page 127 and 128:
Författarna gjorde i rapporten en
Page 129 and 130:
1. Separat ekonomisk redovisning, m
Page 131 and 132:
Många remissinstanser ville ha ett
Page 133 and 134:
att dominera så starkt att knappt
Page 135 and 136:
Många var också osäkra (oktober
Page 137 and 138:
Noteras kan att Telia var aktiv med
Page 139 and 140:
operatörer måste ges likvärdig t
Page 141 and 142:
en centerpartist och en kristdemokr
Page 143 and 144:
I det första steget borde ytterlig
Page 145 and 146:
För bildandet av ett accessnätsbo
Page 147 and 148:
Den socialdemokratiska regeringen n
Page 149 and 150:
Det förefaller för mig (utan att
Page 151 and 152:
”Det finns ju de som har talat om
Page 153 and 154:
element. Vattenfall gjorde utländs
Page 155 and 156:
anläggning av nya parallella ”ha
Page 157 and 158:
1988-1995: Systemtrögheten mycket
Page 159 and 160:
åtskillnad mellan nät och tjänst
Page 161 and 162:
Bra eller dåligt att inget separat
Page 163 and 164:
Fölster, Stefan, Del I: Systemskif
Page 165 and 166:
Stråth, Bo, Folkhemmet mot Europa:
Page 167 and 168:
Utredningar initierade av regeringe
Page 169 and 170:
s. 73: Bilden till vänster [”Sto
Page 171 and 172:
Telepolitikens inriktning: − ”S
Page 173 and 174:
… tillät tredjepartstrafik … I
Page 175 and 176:
2 § Bestämmelserna i lagen syftar
Page 177 and 178:
Inom den Europeiska Unionen (EU) ha
Page 179 and 180:
”Målen för en nationell IT-stra
Page 181 and 182:
En schematisk bild av grundtanken i
Page 183 and 184:
stadium’ betraktas som viktiga f
Page 185 and 186:
konkretiserades i Bangemanngruppens
Page 187 and 188:
Ett antal länder fick dispenser ti
Page 189 and 190:
Med telepolitiskt handlingsutrymme
show all

Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?