Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
56<br />
1997 i appendix). I samma beslut fastställdes också principer för samtrafik med Televerkets<br />
nät.<br />
Så långt om vägen in mot och vägen bort från förbudet mot tredjepartstrafik. Nu en titt på<br />
de försök till konkurrens om mobilt anslutna teletjänster som faktiskt gjordes 1964-1980.<br />
Detta innan de systemtransformerande tekniska förändringarnas konsekvenser hade börjat<br />
slå rot. Konkurrensförsöken blev misslyckade.<br />
Problematiska försök till konkurrens (1964-1980) … om (tidiga) mobilt<br />
anslutna teletjänster<br />
Figur 4-4. Telegrafverkets mobiltelefon från 1954<br />
(systemet - MTA - togs i kommersiell drift 1956). 1965<br />
startade även en privat operatör mobilt anslutna<br />
teletjänster i Sverige, Wikanders Ur&Optik från<br />
Jönköping. Efter att det 1970 funnits hela 13 privata<br />
operatörer, skulle de tio år senare – kanske främst på<br />
grund av bristande teknik (efterfrågan) – ha reducerats<br />
till en enda, Företagstelefon AB (från 1981 Comvik AB).<br />
Televerket hade redan den 25 april 1956,<br />
som första teleförvaltning i världen, öppnat<br />
ett mobiltelefonsystem för kommersiell<br />
trafik. 133 1964 ansökte också ett privat<br />
företag, Wikanders Ur & Optik i<br />
Jönköping hos Televerket om att få nyttja<br />
två frekvenser på 35 orter runt om i<br />
Sverige för att bygga basstationer till ett<br />
eget mobiltelefonsystem. 134 I december fick<br />
de också tillstånd, och i mars 1965<br />
öppnades systemet för trafik (i Jönköping).<br />
1969 ägde företaget 95 basstationer och<br />
hade cirka 1500 abonnenter. 135<br />
Wikanders Ur & Optik (från 1965 Telelarm Mobiltelefon AB 136 ) var dock <strong>inte</strong> den enda<br />
privata operatören som konkurrerade med Televerket. I slutet av 1970 fanns <strong>inte</strong> mindre än<br />
13 privata operatörer i Sverige. Tekniken för mobiltelefonin var dock allt för outvecklad för<br />
att skapa en riktigt stor efterfrågan. De privata aktörerna utgjorde inget reellt hot mot<br />
Televerkets totala verksamhet (påverkade dock Televerkets uppoffringar på<br />
mobiltelfoniområdet). 137 Under resten av 1970-talet kom flertalet av de privata operatörerna<br />
133 Mölleryd 1997, s. 14-15.<br />
134 Karlsson 1998, s. 225-226, Lernevall & Åkesson 1997, s. 560 Den första frekvensreservationen för ett privat företag hade<br />
gjorts ett år dessförinnan (1963) för en liten relästation.(Källa Karlsson 1998, s. 228).<br />
135 1968 fick Telelarm också tillstånd att manuellt koppla trafik in på Televerkets allmänna telenät.<br />
136 Ej att förväxla med ”Televerket Larm”, som från 1 juli 1982 antog just namnet TeleLarm AB. Televerket förvärvade rätten till<br />
namnet efter att Telelarm Mobiltelefon AB den 1 september 1979 bytt sitt namn till Företagstelefon AB (från våren 1979 ny<br />
ägare: Svensk Kommunikationskonsult AB, och från 1980? Kinnevik AB, varpå företaget 1981 återigen bytte namn – nu till<br />
Comvik AB). (Källa: Karlsson 1998, s. 229, 233 och Mölleryd 1997, s. 28, Lernevall & Åkesson 1997, s. 560).<br />
137 Se till exempel Meurling & Jeans 1994, kapitel 3, och Lernevall & Åkesson 1997, s. 560 [det sistnämnda om privata<br />
aktörernas påverkan på Telverkets agerande].