Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

56
1997 i appendix). I samma beslut fastställdes också principer för samtrafik med Televerkets
nät.
Så långt om vägen in mot och vägen bort från förbudet mot tredjepartstrafik. Nu en titt på
de försök till konkurrens om mobilt anslutna teletjänster som faktiskt gjordes 1964-1980.
Detta innan de systemtransformerande tekniska förändringarnas konsekvenser hade börjat
slå rot. Konkurrensförsöken blev misslyckade.
Problematiska försök till konkurrens (1964-1980) … om (tidiga) mobilt
anslutna teletjänster
Figur 4-4. Telegrafverkets mobiltelefon från 1954
(systemet - MTA - togs i kommersiell drift 1956). 1965
startade även en privat operatör mobilt anslutna
teletjänster i Sverige, Wikanders Ur&Optik från
Jönköping. Efter att det 1970 funnits hela 13 privata
operatörer, skulle de tio år senare – kanske främst på
grund av bristande teknik (efterfrågan) – ha reducerats
till en enda, Företagstelefon AB (från 1981 Comvik AB).
Televerket hade redan den 25 april 1956,
som första teleförvaltning i världen, öppnat
ett mobiltelefonsystem för kommersiell
trafik. 133 1964 ansökte också ett privat
företag, Wikanders Ur & Optik i
Jönköping hos Televerket om att få nyttja
två frekvenser på 35 orter runt om i
Sverige för att bygga basstationer till ett
eget mobiltelefonsystem. 134 I december fick
de också tillstånd, och i mars 1965
öppnades systemet för trafik (i Jönköping).
1969 ägde företaget 95 basstationer och
hade cirka 1500 abonnenter. 135
Wikanders Ur & Optik (från 1965 Telelarm Mobiltelefon AB 136 ) var dock inte den enda
privata operatören som konkurrerade med Televerket. I slutet av 1970 fanns inte mindre än
13 privata operatörer i Sverige. Tekniken för mobiltelefonin var dock allt för outvecklad för
att skapa en riktigt stor efterfrågan. De privata aktörerna utgjorde inget reellt hot mot
Televerkets totala verksamhet (påverkade dock Televerkets uppoffringar på
mobiltelfoniområdet). 137 Under resten av 1970-talet kom flertalet av de privata operatörerna
133 Mölleryd 1997, s. 14-15.
134 Karlsson 1998, s. 225-226, Lernevall & Åkesson 1997, s. 560 Den första frekvensreservationen för ett privat företag hade
gjorts ett år dessförinnan (1963) för en liten relästation.(Källa Karlsson 1998, s. 228).
135 1968 fick Telelarm också tillstånd att manuellt koppla trafik in på Televerkets allmänna telenät.
136 Ej att förväxla med ”Televerket Larm”, som från 1 juli 1982 antog just namnet TeleLarm AB. Televerket förvärvade rätten till
namnet efter att Telelarm Mobiltelefon AB den 1 september 1979 bytt sitt namn till Företagstelefon AB (från våren 1979 ny
ägare: Svensk Kommunikationskonsult AB, och från 1980? Kinnevik AB, varpå företaget 1981 återigen bytte namn – nu till
Comvik AB). (Källa: Karlsson 1998, s. 229, 233 och Mölleryd 1997, s. 28, Lernevall & Åkesson 1997, s. 560).
137 Se till exempel Meurling & Jeans 1994, kapitel 3, och Lernevall & Åkesson 1997, s. 560 [det sistnämnda om privata
aktörernas påverkan på Telverkets agerande].