Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

2 BRA ATT KÄNNA TILL … OM HANDEL MED TELETJÄNSTER
I det här kapitlet betonas några begrepp som är vanliga i telekommunikationssammanhang,
vars innebörder känts viktigt att reda ut och orientera om inför fortsättningen av uppsatsen.
Tycker orden relativt ofta används i väl svepande betydelser (så stundtals förmodligen även
i den här uppsatsen). Syftar också till att belysa några viktiga villkor för konkurrensutsatt
handel med teletjänster. Den som är känslig för pekpinnar och inlägg från Bror Duktig, kan
snabbt skumma igenom kapitlet.
Ord som teletjänster och nätkapacitet
Vill börja med att klargöra en viktig utgångspunkt i uppsatsen: Nämligen att
telekommunikationernas informationsförmedlande funktion är utgångspunkten för mitt och
många andras sätt att betrakta och systematisera telekommunikationer.
Med den utgångspunkten blir begreppet teletjänst centralt. Produktion av teletjänster är
synonymt med förmedling av information 29 (telemeddelande) för någon annan med hjälp
av elektromagnetiska signaler.
Förmedlingsavstånden brukar behöva vara (i någon mening) långa, för att man ska tala om
teletjänster (tele betyder fjärran på grekiska). Åtminstone strax bortom neurologernas och
datorarkitekternas avgränsningsområden. Någon annan kan vara både fysiska och juridiska
personer, och kan också vara mellanled i längre förmedlingskedjor.
Själva teletjänsten består alltså egentligen av förmedlingen av själva flödet. Förmedlingen
av varje informationsbit (ord/ljud/bild/fil etc). Ett flöde som kan vara genererat av
människor, datorer, eller andra fysikaliska givare. Teletjänsten består inte till exempel av
flera sådana flöden. Inte heller möjligheten att kunna generera det aktuella flödet. Inte rent
informationsbearbetande tjänster. Inte heller avtalet med tjänsteförsäljaren
(abonnemanget). Begreppet (teletjänst) används dock ofta i lite vidare betydelser än dess
egentliga (så ofta även i den här uppsatsen).
Noteras kan också att teletjänster alltid produceras och konsumeras samtidigt (lär vara
karakteristisk egenskap hos nästan alla tjänster). 30
29 Innebörden i begreppet information är ofta diffust och svåråtkomligt. Definitionen av informationsenheten bit säger dock en del:
1 bit = den informationsmängd som innehålls i kännedomen om valet mellan två lika sannolika alternativ. (Alternativ
formulering: Informationsinnehållet i en bit information = informationsmängden i svaret på en ja/nej-fråga där ja- och nejalternativen
är lika sannolika). Noteras kan att bit i pluralis också benämns bit (går förvisso med bitar. Bitar syftar vad jag förstår
oftast på det snarlika begreppet ’binära siffror’/’binary digits’, som betecknar själva ettorna och nollorna, inte
informationsenheten).
23