Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
138<br />
Riksdagsbeslut 1997 om att <strong>inte</strong> bilda ett accessnätsbolag<br />
Regeringen: (1) Ett delat Telia bedömdes ”minska den svenska allmänhetens<br />
möjligheter att få tillgång till god teleservice” (2) Fortsatte ställa<br />
konkurrenshoppet till radioteknik – men nu också till kommunala<br />
ledningsbundna accessnät (mars 1997)<br />
Regeringens proposition ”Översyn av telelagen (1993:597) m.m.” från den 12 mars 1997,<br />
kom i accessnätsfrågan att följa promemorians linje. Alla operatörer med dominerande<br />
ställning på marknaden skulle nu upprätta separat redovisning av samtliga kostnader och<br />
intäkter för samtrafik. Post- och telestyrelsen fick också mandat att ställa krav på<br />
dominerande operatörer att särredovisa, som det hette, ”viss del av verksamheten avskild<br />
från annan verksamhet” 392 . Med det avsågs då främst verksamhet knuten till accessnätet.<br />
Den socialdemokratiska regeringen upprepade i propositionen<br />
Kommunikationsdepartementets (promemorians) argument för respektive emot bildandet<br />
av ett accessnätsbolag. Men de belyste också ytterligare två argument emot bildandet av ett<br />
accessnätsbolag:<br />
För det första bedömde regeringen ”att det så småningom kommer att utvecklas konkurrens<br />
även på accessnätet.” 393 . Det skulle ske dels genom att andra nätbyggare än Telia<br />
etablerade nya lokala ledningsnät (vilket påpekades ske i en del kommuner). Dels genom<br />
tilltagande nybyggnad av radiolösningar (markbaserade eller satellit), och dels slutligen<br />
genom att kabel-TV-nät kompletterades med utrustning för telefontjänster.<br />
För det andra betonad regeringen att inga av de europeiska telebolag som utgjorde<br />
konkurrenter till Telia hade behövt separera sina accessnät. Regeringen ansåg att det var<br />
viktigt att Telia fick samma verksamhetsförutsättningar som övriga stora teleoperatörer i<br />
Europa. Regeringen bedömde att ett avskiljande av accessnätet avsevärt skulle försvaga<br />
Telia och därmed enligt regeringen ”minska allmänhetens möjligheter att få tillgång till<br />
god teleservice” 394 .<br />
Oppositionspartiernas positioner<br />
Moderaterna föreslog i tre motioner att accessnätet skulle separeras till ett eget bolag, men<br />
då <strong>inte</strong> helt nödvändigtvis utanför Teliakoncernen. 395<br />
Folkpartiets åsikt i frågan var <strong>inte</strong> helt glasklar. De framförde inga direkta krav på skapande<br />
av ett separat accessnätsbolag (förutom i en reservation som tre moderater, en folkpartist,<br />
392 Prop. 1996/97:61, s. 63<br />
393 Prop. 1996/97:61, s. 65.<br />
394 Prop. 1996/97:61, s. 65.<br />
395 Mot. 1996/97:T55, T64, och T201.