Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

4 ETT (LÅNGT) HISTORISKT PERSPEKTIV PÅ TELESYSTEMETS
UTVECKLING – VÄGEN IN MOT VÄGEN BORT FRÅN OCH VÄGEN
TILLBAKA TILL LIBERALISERING
Syftet med det här kapitlet är att ge ett längre historiskt perspektiv på utvecklingen av
handeln med teletjänster i Sverige. Särskilt fokus riktas på egenskaper, skeenden och
händelser som haft speciell betydelse för 1990-talets liberaliseringsprocess i allmänhet
(vägen in mot allt friare verksamhetsförutsättningar för individer och företag i telesystemet,
inkluderande förenklade inträdesmöjligheter på olika marknader för teletjänster) 64 , och för
frågan om hur Telias nätverksamhet då skulle organiseras i synnerhet. Som rubriken
antyder behandlas i kapitlet telesystemets väg in mot liberalisering/kommersialisering
under mitten av 1800-talet, dess väg bort från liberalisering under 1800-talets senare del
och större delen av 1900-talet, samt systemets väg ”åter” mot liberalisering under främst
1980- och 1990-talen. Hoppas också kapitlet ger en bild av hur enormt stor fysisk, juridisk,
politisk, kulturell och ekonomisk ”tröghet” som under tiden ackumulerats i systemet.
I teletjänsternas begynnelse - Från militära till kommersiella drivkrafter
(-1935)
Det började med militära behov - Vårdkastjänster i till exempel krigens
Jämtland
De första teletjänsterna etablerades i militära syften. Först ut var kanske den teletjänst som
vid ofredstider redan under medeltid på flera håll i Sverige producerades av påbjudna
vakthållningssystem (byavård), och där informationen förmedlades av ljus från brinnande
högar av ved upplagda på fria och högt belägna platser, vårdkasar (fornsvenska:
vaktstapel). 65 I min hemregion Jämtlands tidiga 1600-tal skulle vid fara för krig, enligt
dåvarande (norsk) lag, vårdkasar iordningställas på de platser där de ”av gammal tid varit
hava” 66 . Tre personer av ortens bönder eller drängar, ”på vilka ögon, öron och fötter voro
helbregda” 67 , skulle samtidigt vakta vid vårdkasen ett dygn i sänder från middagstid. 68 Vid
fiendens infall tändes den ytterst belägna vårdkasen, och därefter (vid bra väder!) en och en
in över provinsen (teletjänst!), varefter ortsbefolkningen kunde varnas och försvar
mobiliseras (etermediatjänst!). 69
64
För en utförligare redogörelse/analys av begreppet ”liberalisering”, se exempelvis Larsson 1997, kapitel 2 och kapitel 11.
65
Baerat på Bra böckers lexikon 1986, ”vårdkas(e)”.
66
Citatet hämtat från Bromé,1945, del 2, s. 341; Bromé citerar i översättning i sin tur ”äldre norsk lag”. I början av 1600-talet
gällde i Jämtland Norges ”Magnus Lagböters landslag” från 1200-talet. Norge (och Jämtland) var sedan 1536 ett lydland under
Danmarks krona, men med egen lag och rättsskipning. Jämtland slets i otaliga krig under 1500- och 1600-talen mellan dansknorsk
respektive svensk krona. Många vårdkaständningar varè ! Från 1645 har Jämtland tillhört Sverige.
67
Citatet hämtat från Bromé,1945, s. 341; Bromé citerar i översättning i sin tur ”äldre norsk lag”.
68
Bromé, 1945, s. 341
69
Bromé, 1945, s. 341. Mobilisering skedde också med den så kallade härpilen, en pilformad budkavle som fördes från gård till
gård (ibidem, s.338).
37