Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

96
lyckats väl med teknikförändringar, och därför hade skapat en principiell
förändringsbenägenhet i organisationen.
Utan (min) tvekan har Hagström tillsammans med Thorngren, haft en mycket god insikt i
de från 1970-talet pågående marknadsförändringarna vid handeln med teletjänster
(systemtransformationen och ”riskerna” för omfattande konkurrens), och på ett mycket
strategiskt välavvägt sätt lett Televerket/Telia i den riktning som bäst gynnat
organisationen. Väl avvägda relationer till politiker, konkurrenter, leverantörer, och
kunder. Bland annat liktydigt med ett ”kontrollerat mått av konkurrens”.
En ”lagom” konkurrensfrämjande inställning som (enligt journalisten Axel Odelberg) lär ha
exemplifierats i en replik från Tony Hagström till Kinneviksägaren Jan Stenbeck under en
flygresa till New York i mitten av 1980-talet:
’Det är jättebra att du är med och konkurrerar här. Att du har dina 9-10 procent av
marknaden. Det är precis lagom för att jag ska kunna få fart på min organisation, men
du får inte bli större.’ 280
… den under 25 år tekniske direktören Torsten Larsson …
Den tredje systembyggaren jag vill omnämna, Torsten Larsson, arbetade mer än 40 år i
Televerket. Under 25 år som teknisk direktör och under lång tid ställföreträdande
generaldirektör (pensionerades i december 1989). 281 1982 var Larsson en av fyra kandidater
till posten som generalsekreterare i Internationella teleunionen. Alltså en inflytelserik
systembyggare som befanns mitt inne i de systemtransformerande tekniska förändringarnas
kärna (se för övrigt citat av Larsson från 1972, sidan 58).
Larsson betonade i en intervju 1990 (i Televerkets tekniska tidning Tele), som orsak till
telekommunikationernas gynnsamma utveckling i Sverige, betydelsen av Televerkets både
horisontella och vertikala organisation. 282 Larsson menade att Televerket på så sätt effektivt
kunnat erbjuda kunderna alla typer av teletjänster. Han gjorde jämförelsen med USA som
då saknade den horisontella integrationen. 283
Restriktionerna mot horisontell integration menade han hämmade utvecklingen i USA.
Larsson hade själv, på inbjudan av AT&T, vittnat i det amerikanska parlamentet, i både
280 Citat ur Odelberg 1995, s. 81
281 Baserat på Lernevall & Åkesson 1997, kap. 3 och kap. 22, Fredriksson 1990, samt Söderlund 1989. Larsson blev teknisk
direktör (Byråchef) vid Telestyrelsen 1963 (statsförvaltningens då största byrå). 1966 blev han överdirektör vid Telestyrelsen.
1968 inrättades en driftavdelning där Larsson blev chef (driftsdirektör).
282 Fredriksson 1990, s. 13-14
283 AT&T fick före 1982 inte etablera sig på ”datormarknaden”. Det tilläts dock från 1984 på grund av förbättrad konkurrens [vet
inte om de fick bedriva datakommunikationsverksamhet – konkurrerade med datakommunikationsföretagen US Sprint och MCI
om långdistanstrafik]. De lokala Bellbolagen tvingades åtminstone att bedriva datakommunikationstjänster i egna juridiska
personer. (Källa: Söderlund 1989)