Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Glasfiberteknik började introduceras i accessnätet under undersökningsperioden, men i
relativt begränsad omfattning. Främst i städer och till stora kunder.
Det ur konkurrenshänseende kanske viktigaste med accessnätet var dess kundspecifika
karaktär (stjärnformade topologi). Kunderna delade i stort sett ingen kapacitet i accessnätet.
Dock på marginalen i allt större utsträckning. Efter omstrukurering av accessnätet 1994-
1997, reducerades antalet lokala telefonstationer från cirka 6000 till cirka 250. 309
Lokalstationerna byttes normalt ut mot koncentratorer (förekom i accessnätet även
dessförinnan). Mellan koncentrator och lokalstation delade kunderna på viss kapacitet (men
samtidigt utökades alltså accessnätet geografiskt). 310
Figur 6-2. Digitaliserande komponenter i accessnätet.
Multiplexor (ger varje kund egen bandbredd/tidlucka),
samt koncentrator (koncentrerar trafiken in mot station,
gör att kunderna kan dela viss kapacitet/bandbredd).
Komponenterna blev allt vanligare i accessnätet under
undersökningsperioden. Framför allt i samband med att
cirka 6000 lokalstationer (med kopplingsintelligens) i
princip byttes mot koncentratorer (utan förmåga att
koppla trafik till andra än närmaste grannarna). Gjorde att
accessnätet utvidgades geografiskt.
Även om varje kund hade ”sin egen”
fasta kapacitet i accessnätet (tvåtråd
och/eller tidlucka), delades förstås
utrymme i kablar (se figur).
113
Figur 6-3. Kunderna delade förvisso utrymme i
accessnätets mycket omfattande kabelsystem.
Dock liten andel av den ”fysiska
transmissionskapaciteten” (bandbredden). Det
vill säga varje kund hade i princip ett eget trådpar
eller en egen tidlucka in mot närmaste kopplingsnod.
Endast mellan eventuell koncentrator och
lokalstation delade kunderna bandbredd.
309 Flexiblare med färre och kraftfullare datorer (AXEstationer). Noteras kan också att stationshierarkin i telefonnätet samtidigt
plattades ut till bara tre nivåer.
310 Telias årsredovisning 1994, s. 50.