Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

72
att deras lösning helt var en parallell till den uppdelning av infrastruktur och
konkurrensutsatt verksamhet som hade gjorts av järnvägstrafiken och som i regeringens
tillväxtproposition föreslagits även för Vattenfall (se nedan).
Moderaterna förde liknande resonemang. De konstaterade att konkurrens med regeringens
förslag bara skulle vara möjlig inom vissa nischer, samt att en etablering av en parallell
telenätstruktur som skulle täcka ett stort antal av Sveriges fastigheter var så kostsamt att det
i realiteten var omöjligt. Mot bakgrund av detta föreslog de att ett nätbolag skulle ha drifts-
och ägaransvar för Televerkets nät medan ett annat bolag marknadsförde teletjänsterna, i
konkurrens med andra teletjänstbolag. I den mån tjänster inte kunde skiljas från nätdriften
skulle de erbjudas alla som använde nätet på så lika villkor som möjligt. 196
I ett brev till riksdagens Trafikutskott i mars konkretiserade också Industriförvaltnings AB
Kinnevik sina ståndpunkter. 197 Kinneviks Anders Bohlin menade att förhållandet att
Televerket redan hade en uppdelning mellan Division Telenät och Division Teletjänster
(med motsvarande uppdelning både centralt och ute i de 20 teleområdena), talade för att en
uppdelning var praktiskt möjlig. De föreslog att ett ”Sveriges Telenät” 198 skapades av
Telverkets dåvarande Division Telenät samt delar av Televerkets Materialavdelning. Även
avdelningen nätplanering inom Swedish Telecom International (STI) skulle föras över dit;
så även teleområdenas nätsektioner och delar av staber och stödverksamhet.
Kinnevik påpekade som folkpartisterna och moderaterna att motsvarande reformer gjorts
och planerades inom järnvägs- och elsystemen.
Nätavskiljande reformer i järnvägs- och elsystemen
Myndigheten Banverket hade alltså den 1 juli 1988 bildats och avskiljts från affärsverket
Statens Järnvägar (SJ). 199 Detta efter en trafikpolitisk bred överenskommelse mellan den
socialdemokratiska regeringen, folkpartiet, moderaterna och centerpartiet. 200 Banverket fick
ansvaret för järnvägsnätet. Bakgrunden var främst att SJ skulle komma till rätta med
allvarliga ekonomisk problem. I argumenteringarna låg också strategiskt
konkurrensfrämjande skäl. Främst konkurrens med andra transportsystem, men även inom
järnvägssystemet.
195 Mot. 1990/91:N33, s. 13
196 Mot. 1990/91:N34
197 Kinnevik (910307)
198 Kinnevik (910307)
199 Statens Järnvägar hade då haft ansvaret för både nät och flöde i 100 år. 1887 hade flertalet av järnvägens stambanor
färdigställts. Innan dess hade nät och flöde varit organisatoriskt avskiljt. 1887 slogs Järnvägsbyggnadsstyrelsen (med ansvar för
nätet) samman med Järnvägstrafikstyrelsen (med ansvar för flödet) till Statens Järnvägar. (Källa: Kaijser 1994, s. 145)
200 Prop. 1987/88:50, bilaga 1, kap. 7